Det har kallats för det demokratiska uppslagsverket, en crowdsourcad informationskälla som skapas, korrigeras och utvecklas av användarna själva. På fredagen har det gått exakt 15 år sedan Wikipedia såg dagens ljus.

– Man dras in i det, och till slut så är man fast, säger Lennart Guldbrandsson, författare och föreläsare i Göteborg.

Han började bidra till Wikipedia för snart elva år sedan, i början av 2005. Sedan dess har han stått för nästan 19 000 redigeringar, varav merparten i den svenskspråkiga delen av det nätbaserade uppslagsverket.

– Det går lite upp och ner. Ibland är jag väldigt aktiv, ibland är det lite långsammare. Men jag är inne varje dag och ser vad som händer. Och om jag upptäcker något som behöver göras akut fixar jag det.

Guldbrandsson har bidragit till en lång rad artiklar om litteratur, film och tv men också om ämnen som fotografi, trolleri, voodoo och zombier.

– Jag har även skrivit en del ”bakom kulisserna” på Wikipedia. Instruktioner för nybörjare, guider för hur man förbättrar artiklar och sådana saker. Försökt kodifiera det som alla som är aktiva på Wikipedia redan vet, säger han.

Över förväntan

Det var den 15 januari 2001 som Wikipedia lanserades. Några månader senare publicerades den första artikeln på svenska. I dag innehåller Wikipedia nästan 38 miljoner artiklar.

– När jag tänker på hur artiklarna såg ut 2005-2006, då var det ganska mycket ”Afrika är en kontinent”, och sedan var artikeln slut. Nu är det långa och avancerade texter, bilder, filmer... Det har överträffat alla förväntningar man har kunnat ha, säger Lennart Guldbrandsson.

Den explosiva tillväxten har gjort Wikipedia till världens överlägset största uppslagsverk. Och i och med att det är fritt tillgängligt har det blivit en central kunskapsresurs, inte minst för skolelever.

– Jag tror att inställningen till Wikipedia i skolan har förändrats en del. Jag skulle inte säga att man har ett okritiskt förhållningssätt, det har man inte. Men man har insett att det är en resurs som vi måste diskutera och förhålla oss till, säger Helena Francke, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås.

Hela spektrat

Hon har i sin forskning tittat på hur elever använder sig av Wikipedia och andra sociala eller ”deltagargenererade” medier, och inte minst vilka strategier de har för att bedöma trovärdigheten hos dessa medier.

– Där finns hela spektrat, alltifrån personer som inte riktigt förstår att Wikipedia inte är ett vanligt uppslagsverk till de som är oerhört källkritiska. Eller bara kritiska.

När det gäller tillförlitligheten är det viktigt att inte betrakta Wikipedia som en helhet, utan att inse att det kan finnas väldigt stora skillnader mellan olika artiklar, menar Helena Francke.

Hon råder användare av uppslagsverket att använda de verktyg för källkritisk granskning som finns, såsom de sidor som visar ändringshistorik och diskussion om artiklarna och som är tillgängliga via länkar ovanför artikelrubriken. Där kan man se om ämnet för artikeln verkar vara kontroversiellt, eller om det är en person eller flera som står för innehållet.

– Sedan ska man naturligtvis, precis som i andra sammanhang, utnyttja sina tidigare kunskaper och fundera kring vad som är rimligt. Och har man inte de kunskaperna ska man kanske också leta på andra ställen, om det handlar om något viktigt, säger Helena Francke.

Bok om Wikipedia

Frågar man Lennart Guldbrandsson så är det wikipedianerna själva, alltså de användare som bidrar till uppslagsverket, som är de mest skeptiska och källkritiska läsarna.

– Det beror på att vi vet hur systemet kan manipuleras. Med det sagt så använder jag själv Wikipedia därför att jag vet hur jag kan använda det på ett säkert sätt. Jag använder det till exempel när jag skriver böcker, eller som en källa till bilder.

Han har själv skrivit en hel bok, ”Så fungerar Wikipedia”, som är fritt tillgänglig via nätet och som till stor del handlar just om källkritisk bedömning och om hur man kommer igång och bidrar till nätencyklopedin.

Men också om ett antal skandaler som skakat Wikipedia – till exempel visade det sig 2007 att Carolyn Doran, då operativ chef för den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation som driver Wikipedia, flera gånger dömts för allvarlig brottslighet.

Altruistiskt mål

Boken tar också upp en rad kontroverser mellan wikipedianer, varav flera har involverat grundarna Jimmy Wales och Larry Sanger. Men, säger Lennart Guldbrandsson, på det stora hela är stämningen bland dem som är med och bidrar ”förvånansvärt vänlig”.

– Jag tror att det har att göra med att Wikipedia har ett mål om att ge kunskap till andra. Det är ett altruistiskt mål i sig, och det lockar en viss sorts människor, säger han.