Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Svenska medier: Hoten är organiserade och vill tysta oss Foto: SVT Grafik

Svenska medier: Hoten är organiserade och vill tysta

Hot mot svenska journalister ökar och polisanmäls allt mer. Det säger fem av Sveriges största medier i en enkät som Kulturnyheterna har gjort. Många ser nu också tydligt hur trakasserier och hot orkestreras på sociala medier för att försöka tysta granskningar av främlingsfientlighet.

Hoten mot journalister ökar: Bara den senaste månaden har enskilda reportrar mordhotats, fått sina adresser uthängda på nätet och trakasserats i sina hem till följd av granskningar av näthatets miljöer.

– Hoten är tveklöst fler och de riktar sig inte bara mot anställda medarbetare utan också mot anställdas familjer, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Flera rapporter har under det senaste året bekräftat denna bild: En undersökning från branschorganisationen Utgivarna visar på en ökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rapport ”Mediebranschen – hot, risker och sårbarhet” beskriver läget som ett hot mot demokratin och Svenska Journalistförbundets rapport ”Hoten och hatet mot journalister” visar att tre av tio journalister idag undviker känsliga ämnen på grund av rädsla för trakasserier.

”Att jag ska dö”

I Kulturnyheternas enkät framträder samma hotbild: fem av Sveriges största medieföretag – Expressen, Dagens Nyheter, SVT, Göteborgs-Posten och Aftonbladet – uppger att hoten mot deras journalister ökat de senaste åren.

Lisa Röstlund på Aftonbladet är just nu med i en rättsprocess mot en person som dödshotat henne.

– Själva mejlet som jag fick där hoten finns, det är allmänt om mig och att jag ska dö. Man får ju hot regelbundet men ofta mer mellan raderna, förtäckt, inte så explicit som det här.

”Hot allt mer synkroniserade”

Personen som har skickat hotet erkänner att det var hen som mejlade, men förnekar samtidigt brott. I början av maj faller domen i fallet, som är ovanlig eftersom få fall av hot mot journalister går till åtal.

– Det är uppenbart att hot och trakasserier blir allt mer organiserade och synkroniserade och strategiskt påhejade av sajter som har intresse av att tysta journalister, säger Lisa Röstlund.

Allt eftersom de etablerade medierna har börjat granska sajter där hat, hot och främlingsfientlighet sprids anonymt har också aggressiviteten hos dem som riskerar att få sin anonymitet röjd ökat.

LÄS MER: Näthatsexperten: ”Det har blivit en epidemi”

”Tänk vilken panik de får”

I början av mars sökte Expressen upp och publicerade namnet på en person bakom högerextrema Granskning Sverige. Personer bakom sajten har bland annat uttalat stöd för nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen, om vikten att ”diskutera judarnas inflytande i världen” och talat om ras som en viktig faktor i svenskheten.

Efter reportaget besökte två personer med högerextrema kopplingar upp en av tidningens reportrar och Expressens chefredaktör i deras hem.

I ett videoklipp med dramatisk musik som publicerats på nätet framträder en man som kallar sig ”medborgarjournalist” öppet med sitt namn och ansikte när han säger:

”Tänk bara ett besök, vilken panik de får. Tänk om tio, tjugo personer besöker dem dagligen, sju dagar i veckan. Jag lovar er, de kommer att tänka om när de ska hänga ut folk”.

Till skillnad från den journalistiska arbetsmetoden var det uttalade syftet alltså att skrämma till tystnad, inte att få svar.

Mattsson: ”Falsk” mediekritik

Uppmaningen att besöka journalisters hem är det ett exempel på en ”falsk” mediekritik som vissa politiska grupper ägnar sig åt, menar Thomas Mattson.

– De här grupperna jämför sig med Uppdrag granskning, Expressens undersökande journalister och Kalla Fakta när de står där och ringer på dörren. Men det går inte att göra den jämförelsen. Vi talar om etablerade medieföretag som arbetar i en grundlagsskyddad verksamhet, det förelägger yrkesetik och publicistiska principer. Jag tror inte det här är mediekritik, jag tror att det här är politik där man försöker få så många som möjligt att ansluta sig till en främlingsfientlig rörelse.

Det var den liberala debattören Malin Lernfelt som på sitt Twitterkonto röjde identiteten på personen som jobbar för högerextrema Granskning Sverige. När Expressen senare sökte upp personen riktades hoten både mot henne själv och hennes familj och hon kände sig tvungen att under en period byta bostad.

– Jag vill inte att det står en nazist utanför vårt hus eller att det ringer upp folk till min åttaåriga dotters telefon.

LÄS MER: Journalistförbundet varnar: Trakasserier leder till självcensur

”Samlas i flock och hetsar varandra”

Under sina år som ledarskribent och debattör har hon sett hur sociala medier bidragit till ökningen av hoten.

– Det här ständigt pågående, 24 timmar om dygnet och att de samlas i flock och hetsar varandra gör att det blir mycket mer aggressivt och mycket mer nära på ett helt annat sätt och det tycker jag är en ganska otäck utveckling.

Hon säger att hon ska fortsätta att skriva om vikten av etablerade medier i ett demokratiskt samhälle.

– Jag kommer inte att backa ner, jag kommer att fortsätta skriva. Det här är ändå en så pass viktigt samhällsfråga. Och det är viktigt att människor på hela den politiska skalan vågar stå upp för yttrandefrihet och pressfrihet och de etablerade medierna. För de är så viktiga i vårt samhälle.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Hot mot medierna

Mer i ämnet