– Kontentan var att jag skulle dö. Jag tog det på ganska stort allvar eftersom det var i en serie av saker som har vi utsattes för, allt från ett bombhot, till skadegörelse och drev i social medier, säger Anna Gullberg, chefredaktör på Gävle Dagblad.

Hoten kom efter att hennes tidning granskat kopplingarna mellan Gävle Islamiska Center och islamister, berättade hon i Almedalen under en diskussion mellan publicister och poliser om hot och trakasserier mot medier.

Ökning sedan förra året

Trots att hoten inte påverkade publiceringar väckte de en rädsla hos medarbetare, berättar Anna Gullberg.

– Det väckte frågor som: Vad kan det få för konsekvenser för oss? Vad har vi för typ av säkerhetsåtgärder?

Utgivarna, där Sveriges största medier som Aftonbladet och Svenska Dagbladet, samt alla public service-bolag och TV4 ingår, gör årligen en enkätundersökning om hot mot redaktionerna. Årets resultat visar att av 94 redaktioner som ingått i undersökningen har 42 mottagit hot vid 146 tillfällen de senaste 12 månaderna. Jämfört med förra årets enkätresultat är det en ökning.

”Polisen fångar upp bättre”

För drygt ett år sedan meddelade rikspolischefen Dan Eliasson att polisens arbete med hot mot journalister ska stärkas och i dag tycker flera företrädare för svenska medier att polisen blivit bättre på att hantera hot mot journalister.

– En problematik som vi har upplevt tidigare har varit att polisen inte alltid fångat upp anmälningarna som vi gör, men senaste halvåret har det varit en helt annan mottaglighet, säger Viveka Hansson, programdirektör på TV4.

– Jag har samma upplevelse som TV4. Det är lättare att få kontakt och att det blev bättre efter förra sommaren, säger Björn Löfdahl, programdirektör på Sveriges Radio.

Polisen: Viktigt att anmäla

För polisen är det viktigt att journalister fortsätter att anmäla hot och trakasserier.

– Polisanmäler man inte finns hotet inte i vår värld. Sen är det kanske inte så att vi alltid hittar gärningsmannen, men vi kan faktiskt se hur vanligt det är med hot mot journalister, säger Katarina Aspegren, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen.

För inrikesminister Anders Ygeman handlar det fortsatta arbetet med hot mot journalister också om hur anmälan tas emot.

– Nästa steg är att det som upplevs som ett hot också ska dömas som ett hot, sa inrikesministern.