Stämmer staten för hantering av näthat

Uppdaterad
Publicerad
”Det rättsliga skyddet för journalister och andra som använder sin yttrandefrihet är för svagt” skriver advokaten Sebastian Scheiman och Mårten Schultz, ordförande för Institutet för juridik och internet, på SvDs debattsida. Idag lämnar de in en ansökan om skadestånd mot staten för journalisten Irena Pozars räkning.

2014 arbetade Irena Pozar som journalist och krönikör på nyhetssajten Nyheter24 då en man skrev flera mycket hotfulla och hatiska kommentarer i samband med en av Pozars krönikor. Åklagare väckte åtal mot mannen för ofredande och det yrkades på kränkningsersättning till Irena Pozar. Mannen dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten med motiveringen att mannens gärning inte utgjorde ett sådant ”hänsynslöst beteende” som krävs för kunna räknas som ofredande.

”Rätten till privatliv påverkas för alla som drabbas av näthat och då krävs det enligt Europakoventionen att det finns rättsmedel att tillgå. Men det finns alltså inte alltid effektiva rättsmedel i Sverige” skriver advokaten Sebastian Scheiman och Mårten Schultz, ordförande för Institutet för juridik och internet, på SvDs debattsida.

– Journalister skräms till tystnad idag. Yttrandefriheten är satt på undantag och vi har ett samhällsklimat som innebär att det fria ordet är hotat, säger Mårten Schultz när Kulturnyheterna når honom under fredagen.  

Vill stävja utvecklingen

De menar att bristen på rättsmedel för utsatta journalister riskerar att utveckla en så kallad ”chilling effect” när det gäller journalisters möjlighet att yttra sig.

– Vi har idag en situation där journalister, publicister och redaktioner hotas eller kränks på andra sätt. Det har gjorts utredningar som visar att det här påverkar ämnesval, att man väljer bort vissa teman, säger Mårten Schultz.

För att stävja denna utveckling lämnar Scheiman och Schultz nu in en ansökan om skadestånd till Justitiekanslern, JK, för Irena Pozars räkning.

”Vi ger oss alltså inte på näthatarna i sig, utan på staten för att den inte förmår skydda journalister och andra som hotas och hatas på internet” skriver Scheiman och Schultz.

De hoppas nu   alltså på att JK ska säga att lagstiftningen inte uppfyller Europakonventionen. Men om det inte blir så är de beredda att ta frågan vidare till Europadomstolen. 

– Om vi väl får upp ett mål i Europadomstolen så tror jag att vi har goda chanser att få svensk lagstiftning underkänd, säger Mårten Schultz.      

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer