En bild från kriget i Afghanistan, 2011. Fotografen Anja Niedringhaus är en av många krigskorrespondenter som förlorat sitt liv i tjänsten. Foto: Anja Niedringhaus/AP/TT

Krigskorrespondentens historia: Från romantisering till kritisk rapportering

Publicerad

I franska Bayeux delas varje år ut världens främsta pris till konfliktjournalistik. I år har de också en utställning om själva yrket krigskorrespondent. Kulturnyheternas Kristofer Lundström besökte den för att få en bild av om krigsrapporteringens historia.

Utställningen är den första i sitt slag, och berättar korrespondentens historia, från Krimkriget på 1800-talet till dagens Syrien.

– Journalister är inga historiker, de är på plats för att berätta det som sker i stunden, men i efterhand inser man att det de åstadkommit är väldigt intressant ur ett historiskt perspektiv, säger Adrien Jaulmes, mångårig korrespondent för franska tidningen Figaro och den som har huvudansvaret för den här utställningen om krigsjournalistikens historia.

– Så med tiden blir dagsnyheter historia.

Det är en utställning med mängder av exempel på att korrespondentens historia är sammanflätad med teknikutvecklingen. De små Contax- och Leicakameror som revolutionerade fotografiet. Nagra- och Stelavoxbandspelare som förenklade radioreportaget. Telexen. Datorn. 

Men här skildras även den innehållsmässiga utveckling som skett. 

– Det är framförallt synen på krig som förändrats, hos krigskorrespondenterna själva, men även allmänheten och samhället, förklarar Adrien Jaulmes.

Från exotisering till granskning

I yrkets barndom för 150 år sedan var det mestadels exotiska, äventyrliga berättelser från fjärran konflikter. 

Med första världskriget kom det mekaniserade kriget som en chock för Européerna och i och med det en ny forma av patriotiska reportage från slagfältet.

I och med Spanska inbördeskriget och andra världskriget kom den ideologiska rapporteringen som tydligt tog ställning. 

Ytterligare en stor förändring kom med Vietnamkrigets totala ifrågasättande av den egna militära makten. 

– Och nu har vi en ny generation som inte bara vill avslöja krigets fasor utan också stoppa dem, säger Adrien Jaulmes. 

– Samhället intresserar sig inte längre för traditionella hjältar, utan man intresserar sig för offren: de civila offren och soldaterna som drabbas av posttraumatisk stress. Samhällets syn på konflikter förändras och i samma takt förändras mediernas syn på dem.

”Det kostar att inte bry sig”

Jag frågar honom varför han anser att det är viktigt för oss att följa med i nyhetsbevakningen och rapporteringen från olika konflikter?

– Det är klart att du kan strunta i det, men som det heter: bryr du dig inte om politiken. drabbar politiken dig ändå. Då går det inte klaga om ens land hamnar i krig, eller drabbas av ett terrordåd på grund av en konflikt som du blundat för. Det kostar att inte bry sig om verkligheten och krigskorrespondenter bidrar till vår förståelse av verkligheten. 

– Det är som korrespondenten Herbert Matthews skrev hem till USA 1940 när de ännu inte gått med i andra världskriget: krigets långa arm kommer att fånga oss alla, och så blev det.

Historien går igen

Utställningen tar sin början i Krimkriget i mitten på 1800-talet. På plats fanns William Russell och rapporterade för Londontidningen Times och han brukar räknas som världens första krigskorrespondent. Och trots all utveckling som skett på det tekniska och säkerhetsmässiga planet, men Adrien Jaulmes att många av de problem som de första korrarna stötte på liknar de problem som drabbar dagens. 

– De hade svårigheter i kommunikationen med de militära myndigheterna, de fick sig arbete ifrågasatt, de anklagades för att gå fiendens ärenden och underminera civilbefolkningens moral, säger Adrien Jaulmes.

Så inget förändras?

– Allt förändras och inget förändras.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.