Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Vägrar jobba gratis för UR-serie

Barakat Ghebrehawariat och Ylva Habel. Foto: Privat

Rasifierade forskare och experter på antirasistiska frågor förväntas ofta jobba gratis, vilket är ett både strukturellt och vanligt problem. Det menar Ylva Habel och Barakat Ghebrehawariat, som nyligen fick en sådan förfrågan inför en UR-serie.

Nästa år kommer Utbildningsradion (UR) att sända en serie i sex delar, som bland annat ska handla om rasstereotyper i populärkulturen.

Uppdraget har de gett till ett produktionsbolag, som redan börjat arbeta med det första pilotavsnittet.

För att få kunskap om hur serien bör berätta om frågan, har produktionsbolaget vänt sig till minst fyra rasifierade personer med yrkeskompetens i frågan.

Intervju för kunskap och vinklar

I ett mejl till dem skriver de bland annat:

”...i piloten kommer vi att titta närmare på afrorasism och vårt första steg i arbetet är att träffa och prata med människor med olika erfarenheter och kunskaper för att få reda på vad man ska tänka på, vilka former av fördomar man har stött på mm.

Jag undrar därför om du vill och har tid att träffas för ett samtal med oss? Det handlar om en kortare researchintervju för att vi ska få mer kunskap och infallsvinklar, och detta är inget som kommer att användas direkt i programmet.”

”Favorit i repris”

Mejlet skickades bland annat till Ylva Habel, som är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och entreprenören, konsulten och demokratiagenten Barakat Ghebrehawariat.

Båda är trötta på att förfrågningar i den här formen.

– Jag tänkte bara ”here we go again”. Det här är ju en favorit i repris. Jag svarade inte ens. Jag satt i solen på Liljevalchs och käkade räksallad istället, haha, säger Barakat Ghebrehawariat.

De tycker nämligen att tillvägagångssättet är problematiskt ur flera aspekter.

”Vita uppbär lönerna”

En är att de förväntas dela med sig av kunskap och kompetens utan ersättning.

– Man betraktar rasifierade, med olika grader av kompetens, ålder och intressen, som en knippe smarta människor man bara kan ta av när man vill, säger Ylva Habel.

– Det har blivit vad jag kallar vitt entreprenörskap. Vita ska arbeta med och förmedla mångfald. Bruna människor av olika nyanser får vara gäster, population och statister. De får bidra med kunskapsmaterialet som gratisarbetande sufflörer, medan vita uppbär lönerna. Jag tycker att det behöver diskuteras. Eller nej – jag tycker att det ska förändras. Det är inte första gången jag ser det här hända, dessutom.

UR ifrågasätts

Barakat Ghebrehawariat kallar det för ett klassiskt sätt att fiska efter gratisarbete.

– De bjuder in en med armbågen och har inga planer på att arvodera. Det är ju också en fråga om att respektera en yrkeskultur och andra människors kompetenser. Jag känner igen tongångarna, det här är en stående diskussion bland oss som jobbar med det här, säger han.

Både Ylva Habel och Barakat Ghebrehawariat tycker dessutom att produktionsbolaget verkar sakna grundkompetens i det de ska berätta om, och ifrågasätter därför varför de fått uppdraget av UR från början.

– Mejlet var skrivet på ett grundläggande och förenklat sätt, och jag tycker det är problematiskt att producera en tv-serie utan grundkunskap, säger Ylva Habel.

”Måste skötas av proffs”

Ur ett vidare perspektiv är Barakat Ghebrehawariat trött på att det ses som en fråga om åsikter, och inte om kompetens.

– Jag undrar om UR inte har några kompetenskrav på dem de anlitar? Det är symptomatiskt på hur man bedriver jämlikhetsarbete. Inte alltid, överallt, alla gånger. Men det är vanligt att inte betrakta det här som en organisatorisk fråga, utan som en tyckarfråga, säger han.

– Men att jobba med den här typen av komplicerade samhällsfrågor om normer, rasifiering och diskriminering måste skötas av proffs. Av superkompetenta människor.

Välkänt problem

Att alla tre public service-bolag lider av så kallade mångfaldsproblem har ledningarna för både SVT, SR och UR fastställt flera gånger.

Ylva Habel tror att det här problemet inte skulle ha uppstått om det jobbat rasifierade personer med kompetens om antirasism och mångfald på företagen.

– Public service får våra licensavgifter. De har en skyldighet att spegla hela befolkningen. Det borde återspeglas i rekryteringen, i redaktionsrummen. Så att de själva kan göra sådana här saker, utan att lägga ut det på produktionsbolag som sedan ska viska frågor till personer med yrkeskunskap utanför, säger Ylva Habel.

Öppet pitchmöte

Ami Malmros är en av de UR-medarbetare som ligger bakom beslutet att lägga ut produktionen på ett produktionsbolag.

– Mångfalden är alldeles för dålig, och vi jobbar med mångfaldsfrågorna. Det är en fråga vi ser att vi måste ta tag i. Det är en fråga alla måste ta tag i, säger hon.

Enligt henne lades serien på ett produktionsbolag eftersom det helt enkelt var bäst, när producenter bjöds in på ett möte för att presentera sina idéer.

– Vi hade en öppen pitch. De hade den bästa idén, som vi såg det. Sedan måste man säkerställa trovärdigheten i olika program genom att göra en god research. Och vi har inga mångfaldskrav på produktionsbolagen. Men det kanske blir en del av vår strategi i framtiden, säger Ami Malmros.

Produktionsbolaget menar i sin tur att de inhämtat kunskap på samma sätt som vanligt.

– Vi har inte börjat göra programmet än, det här är bara research inför piloten. En liten del av den. Vi samlar information och pratar med flera människor och mer kan jag inte säga, säger programmets producent.

Vill se det nyktert

Barakat Ghebrehawariat tycker inte att det räcker med UR:s öppna pitchmöte.

– För att lösa problemet måste de ju fråga sig vem som nås av de öppna pitcharna? Har de ansträngt sig där? I den här processen har vi blivit utraderade som både personer och kompetensbärare, säger han.

Han säger att UR agerar pinsamt och yrvaket, men att han välkomnar att de öppnar för förbättringar.

– Jag vill se det nyktert, som en fråga om kunskap. Det är inte bara att det fattas ”mångfald”. Det är brist på både kroppar, alltså representation, och på kompetens, säger Barakat Ghebrehawariat.

– Det är viktigt att hitta lösningar. Jag tycker ju inte att det är roligt att debattera, och jag tror inte att de här problemen är olösliga.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer