Anette Novak, utredare för regeringens Medieutredning, tillsammans med kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). Foto: TT

Medieutredningen: Dyster framtid väntar journalistiken

Publicerad

Bredband till alla, ”medieborgare” kommer delvis att ersätta journalister och papperstidningen är dödsdömd: första delen av regeringens medieutredning är här.

Hur är läget för journalistiken i Sverige? Den frågan försöker regeringens utredare nu besvara i den första delen av regeringens pågående medieutredning.

Svaret i det drygt 350 sidor långa delbetänkandet är till största del dystert: en tuff framtid väntar mediesverige i dess nuvarande form. Papperstidningen och det linjära tv-tittandet kan i stort sett vara borta inom tio år, och i tre av utredningens fyra tänkbara framtidsscenarion kommer journalist som yrke helt eller delvis försvinna.

”Sammanfattningen blir pessimistisk för den som förväntar sig stabilitet och säkra arbetstillfällen inom traditionell media”, skriver Anette Novak, rapportens huvudutredare, i sin summering av utredningens framtidsscenarion.

– Materialet har vi hämtat ifrån ett gediget scenarieplaneringsarbete som den holländska mediebranschen genomfört. Rapportförfattarna drar dramatiska slutsatser, säger hon till Kulturnyheterna, och tillägger att framtidsscenariot ska ses som ett diskussionsunderlag inför nästa fas i utredningen, och inte en tvärsäker utveckling.

Växande mediekris

I takt med att mediekonsumtionen flyttar ut på nätet förvärras den ekonomiska krisen för tidningarna, med stora konsekvenser som följd. Enligt rapporten har 25 procent av journalistkåren försvunnit de senaste tio åren, medan läsarna i allt större utsträckning läser sina nyheter i sociala medier, där internationella storföretag som Facebook och Google får ett allt större inflytande.

För att locka läsare märks ett ökande fokus på åsikter och mindre på fakta hos medieföretagen, samtidigt som kvalitén, mediernas granskande funktion och förtroendet för journalistiken minskat på senare år. En utveckling som redan har skadat demokratin, enligt rapporten.

Stora omställningar krävs, enligt rapporten, som menar att de företag som inte är beredda på det kommer att försvinna helt innan 2025.

Tuffa framtidsscenarion

Rapporten beskriver fyra möjliga framtidsscenarion för journalistiken, baserad på en studie från det oberoende holländska medieinstitutet Stimuleringsfond voor de journalistiek:

1: Alla blir journalister

Journalister försvinner som yrkesgrupp och ersätts av informationsinsamlande redaktörer på nyhetssajter och vad utredningen kallar ”medieborgare” – medborgare som själva skriver och publicerar nyheter och information. Läsarna följer individuella informationsspridare som finansieras med annonser och mikrobetalningar. Oberoende journalistik försvinner till största del.

2: Digitala jättar tar över

Företag som Google, Facebook och Apple ersätter mediernas roll. Nyhetsflöden anpassas efter individens intressen och behov och finansieras genom annonsförsäljning baserad på företagens omfattande informationsinsamling från sina användare. Informationen kommer från företag och nyhetsbyråer, oberoende journalistik på lokal och nationell nivå försvinner till största del.

3: Lokala perspektiv tar över

Stora medieföretag ersätts med ett myller av små aktörer på nätet, med fokus på konsumentens intressen och ett lokalt perspektiv. ”Medieborgare” och journalister bidrar med en del av materialet, medan merparten kommer från företag, intresseorganisationer och PR-byråer. Oberoende journalistik får en ”mycket tillbakadragen roll”.

4: Journalistiken förändras och överlever

Medieföretagen klarar omställningen och hittar nya affärsmodeller. Äldre generationer fortsätter konsumera traditionella nyhetskällor, medan yngre blandar detta med sociala medier och sökmotorer. Oberoende journalistik fortsätter att ha en stark position i samhället. Nyckelorden för framgången är transparens och tillgänglighet, menar rapportförfattarna.

Bredband till alla

Några förslag på hur regeringen kan påverka medieutvecklingen finns inte i den första delen av rapporten, som framförallt fungerar som en lägesrapport och ett diskussionsunderlag till de förslag som ska komma i medieutredningens andra del i april 2016.

Men två konkreta idéer finns. Dels måste bredband bli tillgängligt för alla svenskar, enligt rapporten, eftersom samhällsdebatten och mediekonsumtionen nu flyttar ut på nätet. Tillgång till bredband bör betraktas som en fråga om demokrati och yttrandefrihet, menar man.

I rapporten pekar man också på att mediestödet, som skrotas i sin nuvarande form nästa år, behöver förnyas och fokusera på kvalitativt innehåll istället för att vara plattformsberoende som idag, där tidningar får stöd baserat på upplaga. Hur den kvalitén ska bedömas är i nuläget inte klart.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer