Ny näthatslag tandlös – EU sätter stopp för polisens arbete

Uppdaterad
Publicerad

Polisanmälningar av kränkningar på nätet leder sällan till några åtal. Det skulle en ny lag, som börjat gälla från och med årsskiftet råda bot på. 122 anmälningar har kommit in bara i januari men polisen tror att många som nu anmält riskerar att bli besvikna.

– Vi har dödsfall som förorsakas av hot och hat på nätet men det är också allvarligt för till exempel politiker, journalister och poliser som kanske inte gör sitt jobb som man skulle kunna gjort för att man känner sig hotad på nätet, säger Anders Ahlqvist, poliskommissarie och IT-brottsspecialist.

Hot och hat på internet har blivit ett växande samhällsproblem men anmälningar om kränkningar på nätet har sällan lett till fällande domar.

Kan inte få tag på IP-adresser

Ett problem har varit att en del beteenden som de flesta upplever som grova förbrytelser på nätet, som att sprida intima bilder på andra utan deras medgivande, så kallad hämndporr, inte alltid kunnat klassas som brott i lagens mening. Men från och med i år har lagen moderniserats för att skydda mot den typen av intrång i privatlivet.

Polisen är positiva till den nya lagen men tror att många utredningar kommer att behöva läggas ner, eftersom de inte kan få tag på IP-adresserna till de brottsmisstänkta.

– Det är datalagring som är det stora problemet. Vi har svårt att knyta ett visst beteende, till en viss abonnent idag eftersom vi inte kan få ut de här uppgifterna. Många ärenden faller faktiskt bort och det är en stor nackdel när man kommer med ny lagstiftning dit det knyts stora förhoppningar, särskilt bland brottsoffer, berättar Anders Ahlquist.

EU-domstolen gör lagen verkningslös

Bakgrunden är en dom från EU-domstolen, som gör att bredbandsleverantörerna inte behöver lagra uppgifter om vad kunderna gör på nätet eller telefonen. Det beskedet kom förra året, efter en långdragen rättstvist, mellan Post och telestyrelsen och Tele2.

Tidigare har teleoperatörerna behövt spara uppgifter om användarnas datatrafik i minst sex månader och lämna ut informationen till polisen i brottsutredningar. Men EU-domstolen har konstaterat att det strider mot grundläggande fri och rättigheter hos medborgarna och är integritetskränkande.

Är det inte viktigt att skydda den personliga integriteten?

– Vi tycker att den personliga integriteten är viktigt men vi tycker att det är viktigare att brottsoffrens integritet skyddas än förövarnas, säger Anders Ahlqvist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.