Jesper Strömbäck har studerat mediernas rapportering om invandring under en femårsperiod. Foto: Volante/TT

Ny rapport: Negativa nyhetsartiklar om invandring vanligast

Uppdaterad
Publicerad

Undersökningar har visat att allt fler misstror mediernas rapportering kring invandring och tror att verkligheten skönmålas. Men en ny studie visar att svenska nyhetstidningar till övervägande del beskrivit invandring negativt mellan 2010 och 2015.

– Ett problem när det gäller många debatter kring journalistiken och dess innehåll är att den bygger för mycket på intryck som olika debattörer har, och för lite på den forskning som faktiskt finns, säger Jesper Strömbäck till Kulturnyheterna.

Han är professor i journalistik samt medie- och kommunikationsvetenskap och står bakom studien ”Invandring i medierna – Hur rapporterade svenska tidningar åren 2010-2015? ” som i dag ges ut av Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Strömbäck har tillsammans med Felicia Andersson och Evelina Nedlund analyserat närmare tusen svenska artiklar som handlat om invandring. Tidningarna som ingått i studien är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet och perioden sträckte sig från 1 januari 2010 till 30 juni 2015.

Motsäger utbredd idé om snedvridning

Resultatet av studien går i rak motsats till en allt vanligare uppfattning hos befolkningen: att svenska medier mörkar svårigheterna med invandring. Senast i maj presenterade Institutet för mediestudier en rapport gjord av SOM-institutet, där det framgick att hela 54 procent av de svarande upplevde att svenska medier inte säger sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring.

LÄS MER: ”Journalister – var öppna för självkritik om invandringen”

Men nu visar alltså Strömbäcks studie att de analyserade tidningarna främst beskriver invandring i negativa sammanhang: vanligast är att beskriva invandring som att den bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen. Näst vanligast är att gestalta invandring som att den bidrar till kriminalitet och till att försvaga Sverige ekonomiskt.

Journalister ofta negativa

Först därefter följer den positiva gestaltningen att invandring bidrar till att tillgodose behov av olika kompetenser på arbetsmarknaden. Andra positiva aspekter av invandring som ekonomiska vinster, stärkt utrikeshandel eller vinster för företagande förekom mycket sällan i nyhetsrapporteringen.

– Ur ett inomvetenskapligt perspektiv är resultaten inte särskilt förvånande. Det finns tidigare forskning både i Sverige och internationellt och ett genomgående resultat är att journalistiken tenderar att fokusera på negativa nyheter när det gäller invandring – precis som när det gäller de flesta andra nyheter som journalister rapporterar om, säger Strömbäck.

Orsaken kan till stor del förklaras med klassisk nyhetsvärdering där en av principerna är att det som blir nyheter är avvikande och/eller problematiskt.

– Nyhetsjournalistiken gällande invandring är inte väsensskild från övrig nyhetsjournalistik, det är samma mekanismer och faktorer som styr. Dåliga nyheter anses så att säga vara bra nyheter, problem bidrar till att höja nyhetsvärdet och det gäller i princip all typ av journalistik, säger Jesper Strömbäck.

Jämförande perspektiv behövs

I SOM-institutes nyligen presenterade rapport uppvisades att förtroendet för svenska medier var lågt gällande just rapportering om invandring. Journalisten Lars Truedson var den som presenterade rapporten och han tror inte att Strömbäcks nya studie räcker för att svara på hur väl nyhetsjournalistiken lyckats med att rapportera om invandring.

Han menar istället att ytterligare jämförande perspektiv måste till för att tydliggöra bilden som framställs.

– Det finns ju många som säger att medier mörkar, men så är det ju inte. Det är jag övertygad om. Det finns tidigare forskning som stärker det. Den här studien visar att kritiska bilder av invandring ofta kommer fram i rapporteringen, men det tycks inte räcka, säger Lars Truedsson och fortsätter:

– Man måste tillföra något slags jämförande perspektiv för att få ännu bättre svar på de här frågorna. Det behövs därför ännu mer forskning. Men framför allt behövs ännu mer diskussion bland journalister, politiker och allmänheten om hur man ska skildra något så känsligt som invandring.

Mediebild och verklighet

I rapporten diskuteras även hur väl rapporteringen stämmer överens med offentlig statistik och forskning om invandringens omfattning och effekter, en fråga som enligt Strömbäck är komplicerad.

– När det gäller invandringens effekter på samhället finns det inte entydig officiell statistik och slutgiltiga svar att gå till:

– Det finns empiriskt stöd både för de negativa och de positiva gestaltningar av invandring som vi undersöker. Hur starkt stödet är för de olika gestaltningarna kan diskuteras, men vår bedömning är att det inte finns något i forskning och statistik som motiverar varför de negativa gestaltningarna av invandring är vanligare än de positiva eller varför flera av de positiva gestaltningarna är så pass ovanliga i nyhetsrapporteringen.

En ytterligare slutsats som presenteras i rapporten är att den nyhetsjournalistiska gestaltningen av invandring sannolikt bidrar till att människor överskattar omfattningen av flyktinginvandringen, underskattar andra former av invandring, överskattar kostnader och problem förknippade med invandring och underskattar hur invandring bidrar positivt till Sverige.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.