Sökning i mediearkivet Retriever visar toppar och dalar i bevakningen kring fallet Thomas Quick under åren. Totalt 13.200 artiklar i ämnet har publicerats (sökning på artiklar som innehåller namnen Thomas Quick eller Sture Bergwall) Foto: Grafik: Albert Engströmer

Början på slutet för Quick-karusellen?

Uppdaterad
Publicerad

I morse drog Ekot ner brallorna på justiterådet Göran Lambertz. Quick-fallet tog en ny vändning. Frågan är om den mest bisarra historien i svensk media börjar nå sitt slut.

Historien om seriemördaren Thomas Quick är den mest långdragna och bisarra i svensk medias historia.

Tidningarna har inte legat på latsidan. Sedan Quick började erkänna morden i början av 90-talet har över 13.200 artiklar om fallet publicerats. Lägg till nio böcker i ämnet, dokumentärer på tv, specialprogram i radio och en lång rad studio-duster mellan kontrahenterna.

Medier

Dramatisk vändning

Sällan har en medial historia tagit en så drastisk vändning som just Quick-fallet. På 90-talet sprang alla journalister åt ena hållet och rapporterade om en bestialisk mördare som gjort sig skyldig till 30 mord. 20 år senare är den utpekade mördaren helt oskyldig och medierna skriver om fallet som den största rättskandalen i svensk historia.

Men en liten grupp, med justiterådet Göran Lambertz i spetsen, håller envist fast vid att allt har gått rätt till och att Quick, numera Sture Bergwall, mycket väl kan vara den seriemördare som alla rapporterade om i början. Detta trots att Bergwall har friats från alla morden och regeringens utredning för att dra lärdom av rättshaveriet är igång.

Klädde av justitierådet

Idag avslöjade Aftonbladet och Ekot allvarliga brister i Göran Lambertz bok ”Quickologi”. Ett av de bevis som lyfts fram som allra viktigast och som skulle tala för Quicks skuld håller inte. I morse blev Lambertz avklädd i en intervju i Ekot och tvingades pudla. Ironiskt nog är det samma dag som han tillsammans med de andra i Quick-gänget går ut med en debattartikel i Expressen och riktar hård kritik mot tidningar, radio och tv som ”vilselett allmänheten”. Rubriken lyder “Quicklaget: Det måste vara nog nu”.

Journalister på andra sidan tycker likadant: Det måste vara nog nu. Men det är Qucik-laget som de tröttnat på.

– Ingen skulle bli gladare än jag om den här cirkusen kunde få ett slut. Jag är nämligen hjärtligt trött på den, säger Oisin Cantwell, kriminalreporter och krönikör på Aftonbladet.

Han påpekar att han aldrig varit någon optimist och tror inte att hans förhoppning kommer infrias.

– Hela historien befinner sig i sin egen omloppsbana runt jorden och det verkar vara bortom den mänskliga förmågan att fånga in den, säger han.

Ingen energi

Dagens Nyheters reporter Stefan Lisinski, som har följt Quick-fallet från start tycker också det är dags att sätta punkt.

– Vi kommer inte längre. Alla är trötta på historien. Min gissning är att Quick-laget kommer att fortsätta driva frågorna, men har de inget nytt att komma med förstår jag inte varför man ska ägna dem någon energi.

Björn Häger, ordförande i Publicistklubben, menar också att luften till slut gått ur Quick-ballongen.

– Lambertz har gått från att vara en medial hjälte till att bli en driftkucku. Det som bär storyn just nu är att en högt uppsatt jurist hävdar att domarna mot Bergwall är rätt, men det kommer nog att ebba ut det också.

Stå med skammen

Hej Göran Lambertz, journalisterna verkar ha tröttnat på dig. Hur tänker du gå vidare nu?

– Då tänker jag tala om för journalisterna att dom har ett ansvar. Jag förstår att de vill ha stopp på det här för att sanningen inte ska komma fram. Naturligtivs är det trevligt att slippa stå med skammen.

Men många tycker att det är du som står med skammen idag?

– Det är en petitess mot vad journalisterna gjort. Aftonbladet och Dagens Nyheter har drivit sin linje mot bättre vetande. Medierna måste försöka ställa rätt frågor. Hur sjutton kan man göra ett så dåligt jobb?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Medier

Mer i ämnet