Media manar till uppslutning i flyktingfrågan Foto: Grafik: Anette Lundberg

Spelar media någon politisk roll?

Publicerad

Kändisar, privatpersoner och samhällsdebattörer. Människors flykt angår alla.

På en vecka har ordet ”flyktingsituation” förekommit 231 gånger i tryckt media, jämfört med 36 gånger veckan innan.

Vad betyder det för politiken?

SVT har startat hashtaggen #flykt. Dagens Nyheter samlar 100 kända namn under #jagdelar, Aftonbladet använder taggen #vihjälper, medan Expressen formulerar diskussionen #jagvillhjälpa.

Operasångerskan Malena Ernman har själv skrivit en text om flyktingsituationen i Expressen, och meddelar via sin Instagram att hennes inlägg om flyktingmottagandet på Facebook den senaste veckan har nått över 4 miljoner läsare.

Komikerna Henrik Schyffert och Johan Rheborg auktionerar ut en privat standup-föreställning där pengarna skänks till Röda korsets insamling för hjälp till flyktingarna. Högsta budet var under måndagseftermiddagen uppe i 480.000 kronor.

Kritik mot passiva politiker

Samtidigt som privata initiativ och offentliga personers ställningstaganden duggar tätt i de flesta mediekanaler, har kritik riktats mot de som verkligen bestämmer för att vara passiva. Statsminister Stefan Löfven (S) var till en början tyst under veckan då världen släppte in flyktingsituationen i samtalet på allvar.

Men under en ideellt arrangerad manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm under söndagen, passade han på att hålla tal om Europas ansvar.

”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt”, sa Stefan Löfven.

Under måndagsförmiddagen höll statsministern presskonferens där han kungjorde att alla Sveriges kommuner måste hjälpas åt med att ta emot flyktingar. Han öppnade även för att antalet kvotflyktingar till Sverige kan komma att utökas.

”CNN-effekten”

– Generellt kan man säga att politiker mer eller mindre måste reagera på medierapportering, särskilt när den blir så koncentrerad som nu, säger Nicklas Håkansson, som forskar om politisk kommunikation och journalistik vid Göteborgs universitet.

Hur påverkbara politiker är av medierapportering varierar. ”CNN-effekten” är en forskningsteori som bygger på den stora, amerikanska kanalens inflytande över politiska beslut. En massiv medierapportering kan få politiker att handla, särskilt i händelse av krig och katastrof.

– Under Kuwaitkriget var CNN en viktig faktor. Det handlar om emotionella bilder och reportage som får politiker att genomföra förändringar delvis på grund av rapporteringen, eller hur den kan tänkas uppfattas av opinionen, säger Nicklas Håkansson.

Politiker räknar med medieopinionen

För politikernas föreställning om hur mycket opinionen påverkas av media spelar stor roll.

Enligt en ny opinionsundersökning av TNS-Sifo, gjord på uppdrag av SVT, vill en tredjedel av svenska folket minska flyktingmottagandet. En lika stor andel vill se ett oförändrat flyktingsmottagande. Men den senaste veckan har röster genom media kanaliserat krav på ett utökat antal kvotflyktingar. Någonting som statsministern nu kan komma att hörsamma.

– Politiker kanske kalkylerar med att medierapporteringen påverkar folkopinionen strakt. Vad som talar för att det är så i det här fallet, är att ett antal politiker – till exempel David Cameron, med hänvisning till rapporteringen – har gjort olika utfästelser. Åtminstone på det retoriska planet förespråkat ett utökat flyktingmottagande.

Räknar med fortsatt rapportering

Men politik tar tid. För att de 100 kända rösterna i Dagens Nyheter och 231 artiklarna i tryckt press på en vecka ska göra skillnad, behöver media fortsätta sin rapportering. Nyheter tenderar nämligen att försvinna snabbt från agendan, och då minskar trycket på politikerna. 

– Frågan är hur långsiktig rapporteringen är. Oftast är den inte långsiktig. Annan rapportering tar över, säger Nicklas Håkansson.

Kajsa Falasca, som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall tror att rapporteringen om flyktingsituationen i Europa utgör ett undantag för den regeln.

Utmärkande för någonting som engagerar många är att det rapporteras om det.

– Vi ser en utveckling där allt går väldigt fort: nyheter ligger generellt inte kvar på medieagendan under särskilt lång tid, men den här frågan kommer det att fortsätta rapporteras om. Det ska fattas beslut på EU-nivå, Ungern bygger stängsel... En naturkatastrof kan vara över på ett dygn, men det här pågår och måste lösas, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.