Kultur

Kersti Forsberg menar att svenska medier inte speglar vad väljarna är mest intresserade av. Foto: TT/Fojo

Stora skillnader mellan vad väljarna vill veta och vad medier rapporterar

Publicerad

Medierna rapporterade fem gånger så mycket om brott som om skolfrågan inför valet. Detta trots att väljarna håller skolan som en betydligt viktigare fråga. Det visar en ny undersökning från Linnéuniversitet, som jämfört vilka ämnen som dominerar media jämfört med vad som var väljarnas viktigaste frågor.

Varje dag rapporterar svenska medier fem gånger mer om brott än om skola och utbildning. Skolfrågan, som väljarna höll som den näst viktigaste frågan, står bara för fem procent av nyhetsartiklarna inför valet. Det är en av slutsatserna i en ny undersökning från medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet, som granskat vilka ämnen som dominerade Sveriges tidningar, etermedier och tidskrifter inför valet 2018.

– Tittar man på vad svenska medier fokuserat på under 2018 så skiljer det sig ganska rejält från vad svenska folket tycker är de viktigaste frågorna, och som påverkar vad de kommer rösta på. Det finns en rejäl diskrepans mellan medias och folkets viktigaste frågor, säger Kersti Forsberg, verksamhetschef på medieinstitutet Fojo.

I undersökningen har forskarna tittat på de vanligaste ämnena i de mer än 300 000 nyheter som publicerades mellan 1 januari 2018 och fram till valdagen, och jämfört dem med resultatet i SVT:s valundersökning om väljarnas viktigaste frågor, där fler än 12 000 svenskar svarade.

Enkla ämnen dominerar

Undersökningen visar att de mest bevakade ämnena är brott och straff, vård och omsorg och arbetsmarknad. Men av dessa är det bara vård och omsorg som hör till väljarnas tre viktigaste frågor – och brottsbevakningen är oproportionerligt stor i förhållande till sin plats som den femte viktigaste väljarfrågan.

– 28 procent av allt som skrivs är lag och ordning, säger Kersti Forsberg.

– Medan skolfrågor, som nästan hälften av svenskarna håller som den viktigaste frågan, får otroligt lite uppmärksamhet, fortsätter hon.

Varför tror du att det är så?

– Om man ska vara självkritisk, jag har själv jobbat som journalist under flera år, så är det för att det är busenkelt att skriva polisnotiser. Kan du inte hitta på något annat kan du gå på en rättegång och få en artikel, säger Kersti Forsberg.

– I takt med allt tuffare villkor i branschen och att redaktioner avfolkas så blir det lättproducerade nyheter som dominerar, tyvärr.

Jämställdhet nedprioriteras

Ett annat exempel som lyfts fram i undersökningen är skillnaden i rapportering om jämställdhet och integration. Trots att jämställdhet är en viktigare fråga för väljarna, är rapporteringen om integration dubbelt så vanlig. Detta trots att höstens metoo-rörelse sannolikt lett till mer rapportering om jämställdhet än vanligt, enligt Kersti Forsberg.

Nu hoppas Forsberg på att resultatet i undersökningen ska väcka diskussion på svenska nyhetsredaktioner.

– Jag skulle önska att man pratade mer om vilka ämnen som är underbevakade och vad gör vi slentrianmässigt. Hur ser samhället ut, och vilka frågor är vi för dåliga att titta på?

Vanligaste ämnena i medier under 2018

Procentuell storlek per ämne i den totala nyhetsbevakningen inför valet 2018. Inom parentes redovisas frågans ranking hos svenska väljare, enligt SVT:s Valu 2018.

1. Lag och ordning – 28 procent (5)

2. Vård och omsorg – 18 procent (1)

3. Arbetsmarknad – 17 procent (10)

4. Integration – 12 procent (8)

5. Jämställdhet – 7 procent (3)

6. Svensk ekonomi – 7 procent (7)

7. Äldreomsorg – 6 procent (6)

8. Skola och utbildning – 5 procent (2)

Källa: Medieinstitutet Fojo.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.