Kritiken började efter en artikel i Svenska Dagbladet den 17e januari, där reportern Catrin Ormestad intervjuade den israeliske journalisten Gideon Levy om den senaste tidens knivattacker på Västbanken.

I artikeln uppgavs inte att Ormestad och Levy är sambos, något som orsakade kritik och ett inslag i Sveriges Radios mediegranskande program ”Medierna”. Efter kritiken ändrades artikeln på nätet.

Skedde på nytt

På söndagen blåste kritiken upp på nytt, när Svenska Dagbladet publicerade ett porträtt av Gideon Levy med rubriken ”Han är det israeliska samhällets samvete”, åter igen skrivet av hans partner Catrin Ormestad. Denna gång uppges Levys och Ormestads relation tydligt i artikeln, men publiceringen har fått hård kritik från ett antal journalister, redaktörer och ledarskribenter.

– Jag tycker att det är fullkomligt olämpligt att en av landets största tidningar väljer att låta en reporter intervjua sin egen sambo på nyhetsplats. Gideon Levy är kontroversiell, och det är uppenbart att hans partner inte är rätt person att ställa tuffa frågor, säger Naomi Abramowicz, ledarskribent på Göteborgs-Posten, som uppmärksammat händelsen på tidningens ledarblogg.

Gideon Levy skriver för den israeliska tidningen Haaretz, i huvudsak om den infekterade konflikten mellan Israel och Palestina. Detta har gjort honom till en kontroversiell figur i Israel, och gör valet av reporter än mer opassande, enligt Abramowicz.

– I dessa tider ifrågasätts journalister och deras motiv mycket, och detta bidrar till att urholka förtroendet för journalistiken. Att de inte bad någon annan intervjua Levy är anmärkningsvärt, fortsätter hon.

Ville pröva nytt grepp

Svenska Dagbladets chefredaktör och ansvarige utgivare Fredric Karén menar att den första publiceringen, där Levys och Ormestads relation inte framgick, var ett misstag och något som de idag ångrar. Han står däremot bakom den nya artikeln, även om han har förståelse för att den kan uppfattas som kontroversiell.

– I nio fall av tio är vi väldigt noggranna med att reportrar inte har emotionella band till intervjupersonen, men det måste också finnas möjlighet att göra undantag. Det är sällan vi har möjlighet att få så personliga texter i tidningen, med två intressanta personer som lever mitt i denna konflikt, och det ville vi komma åt, säger han till Kulturnyheterna.

Fredric Karén understryker att beslutet är ett undantag från SvD:s vanliga regler, och att publiceringen skulle ha kunnat märkas upp tydligare för att inte riskera förvirring.

Ovanligt inom journalistiken

Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson är inte förvånad över att publiceringarna kritiseras, och säger att journalister som intervjuar anhöriga på nyhetsplats tillhör ovanligheterna inom svensk media.

– Jag kan inte påminna mig något annat liknande fall. Det är ju olämpligt eftersom det kan skada förtroendet för tidningen. Hur rakryggad man än är som enskild person har egentligen ingen betydelse. Det är själva situationen, omständigheten, som gör att innehållet kan ifrågasättas, säger han till Kulturnyheterna.

Men att publiceringen skulle skada Svenska Dagbladet håller inte Fredric Karén med om.

– Jag förstår att publiceringen kan väcka den typen av diskussioner, men vi är väldigt transparenta med deras relation. Trovärdigheten måste bedömas genom en sammanlagd tagning av vår rapportering, inte av ett enskilt fall, säger Fredric Karén.

– Någonstans tycker jag att en tidning ibland måste kunna tillåta sig att ta lite kontroversiella grepp, annars blir vi väldigt förutsägbara och strömlinjeformade. Det är bra att journalistik väcker känslor.