22 procent av publiken hörde först om Brysseldåden den 22 mars i Sveriges Radios sändningar. Foto: TT

SR största första nyhetskällan

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges Radio var första största nyhetskälla att rapportera om terrordåden i Bryssel och gick således om Aftonbladet som källa dit publiken gick för att informera sig först. Men SVT var störst som fördjupande kunskapskälla. Det visar en ny undersökning från Novus.

Etern dominerade och det var dit publiken vände sig först för att få information om terrordåden i Bryssel den 22 mars. Det visar en undersökning som SVT beställt av Novus, som bygger på 1027 webbintervjuer.

Sveriges Radios sändningar i etern var den källa där 22 procent av de tillfrågade i undersökningen först fick veta om terrordåden i Bryssel. Det innebär att Sveriges Radio var klart större än Aftonbladet där 12 procent av publiken först fick information om att terrordåden hade skett. Sveriges Television kom på tredje plats som första största nyhetskälla.

Omni större än SVT online

Aftonbladet var den första största nyhetskällan efter terrordåden i Paris den 13 november. Dit sökte sig då 16 procent av publiken. Något som kan ha påverkat vilken källa som publiken sökte information om de två olika terrordåden kan ha att göra med vilket tid på dygnet de inträffade. Brysselattackerna skedde på morgonen och förmiddagen mitt i veckan medan Parisattackerna inträffade en fredagskväll.

Den enskilt vanligaste vägen att först skaffa kunskap om händelseutvecklingen i Bryssel var online. Här är Aftonbladet den vanligaste första källan online, dit vände sig 11 procent av publiken. Den digitala nyhetstjänsten Omni, som samlar och sammanställer nyheter från andra medieföretag, är större som onlinekälla än Sveriges Radios, Sveriges Televisions och TV4:s onlinenyhetstjänster. Dock var Facebook, med 5 procent, en större källa för kunskapsinhämtning om terrordåden än Omni med 2,8 procent.

SVT störst som fördjupande kunskapskälla

När det gällde att få mer kunskap och fördjupad information om attackerna var SVT störst, totalt var det 40 procent som valde att titta på SVT:s nyhetssändningar i etern när de ville få mer kunskap.

– Vid den här typen av stora nyhetshändelser så kommer det först obekräftade uppgifter från väldigt många olika håll. Och då är behovet väldigt stort av att ta någon i handen som hjälper dig och säger: ”jag vet lika lite som du men jag har kollegor som är på plats. Jag har en kollega som just nu kommer in i studion som har bott många år i Bryssel som känner till hur staden ser ut. Vi ska göra allt vi kan för att ta reda på vad som egentligen har hänt. Vad som stämmer och vad som inte stämmer”, säger SVT:s vd Hanna Stjärne, som gläds över undersökningens resultat.

Totalt sett var SVT:s med alla sina olika tjänster såsom online, text-tv och tv-sändingar, dit 63 procent sökte sig för att få fördupande kunskap.

– Det är viktigt att vara snabbt ute med live-sändningar vid stora nyhetshändelser. Det är också viktigt att ha ett bra innehåll och det är glädjande att publiken ger oss högt betyg och väljer oss för att öka sin kunskap. Vi har många erfarna medarbetare och vi gör vårt bästa för att ge trovärdiga uppgifter i nyhetslägen, säger Ingrid Thörnqvist, utrikeschef på SVT Nyheter.

SVT mest opartiskt

SVT ansågs också vara den källa som publiken ansåg gav den mest korrekta och opartiska informationen om attacken, följt av Sveriges Radio. För de tillfrågade var det också viktigast att informationen är korrekt och opartisk vid en stor nyhetshändelse som terrordåden i Paris eller Bryssel.

– Vi lever i en tid där flödet av information är rekordstort. Det är ju på många sätt fantastiskt, men det innebär också att flödet av desinformation är större än det någonsin har varit. Det är ju också en viktig uppgift för oss, att vara den som hjälper till att verifiera den informationen, säger Hanna Stjärne.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.