• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en bilskrot i Boländerna, Uppsala län. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Foto: TT/SVT

Krönika: Mensåret 2014

Uppdaterad
Publicerad

Att använda mens i konst och kultur är i sig inget nytt. Men det var som att serietecknaren Liv Strömquist med sitt sommarprat om mens från i fjol blev startskottet för den menstrend som kom att färga just det här året lite rödare än vanligt. 

– Det är ju en trend eftersom det varit så otroligt lite talat om innan. Så procentuellt sett så är det ju en ökning men det finns ju fortfarande väldigt mycket att prata om, säger konstnären och serietecknaren Liv Strömquist. 

Det har pratats om en mensrevolution– året 2014 har präglats av en röd våg. Det har kommit ut seriealbum, gjorts filmer och konstutställningar, blodiga bindor har kastats på scen, mensgrupper har startats och Kobra gjorde ett helt program om den röda kroppsvätskan som länge varit tabu. Men varför hände allt det här just i år?

Ökat intresse

– Jag tror att det handlar om ett allmänt ökat feministiskt medvetande i samhället och att den feministiska rörelsen har varit väldigt mycket på frammarsch de senaste åren, och framförallt det senaste året. Jag tror att det finns ett jättestort intresse för feminism som har blivit väldigt brett, säger Liv Strömquist.  

Har mens inte redan gjorts? Nej, mens behöver fortfarande diskuteras. Det tyckte kulturtidskriften Hjärnstorm som kanske var sist på mensbollen i år. I november släppte de ett helt temanummer om mens.

– Det handlar inte om att smeta ner hela världen med mensblod utan det handlar om att formulera och prata om ett problem som vi ser. Och som är så himla kopplat till både kroppar som blöder och kroppar som inte blöder. Det finns ju ett behov av det, säger Macarena Dusant, konstvetare och redaktör för Hjärnstorms mensnummer. 

”Ses som störande”

Hon är intresserad av det som stör i rummet, det som inte är rationellt och för det som är oformligt.

– Därför intresserar jag mig också för mensen för det ses som något oformligt och störande, säger Macarena Dusant.  

Menskonst och mensaktivism sträcker sig tillbaka till 70-talet och kanske längre bak än så. Behovet av att prata om mens och kön tycks starkare än någonsin.

Att använda mens i konst och kultur är i sig inget nytt. Vad är det som utmärker sig med mensåret 2014?

– Jag tycker att det märks om man ser på hur det pratades om mens på 70-talet och hur det pratas om mens nu. Feminismen har haft en utveckling från biologism fram till en mer queer tolkning, säger Liv Strömquist. 

Har riktats kritik

Hon menar att det betyder att även transmän och transkvinnor också kan prata om mens. Eller vad mens är i vår kultur och vad är det som en samhällskonstruktion – att man nödvändigtvis inte måste koppla det till en livmoder. 

Liv Strömquists seriealbum ”Kunskapens frukt”  har hyllast av många men medvetenheten om olika könstillhörigheter har dock kritiserats av vissa transfeminister som önskade en mer transmedveten serie om fittan.

Mensaktivist i SAOL 

Macarena Dusant hoppas att mensdiskussionen fortsätter och att menstrenden är här för att stanna.

– Förhoppningsvis kommer ordet mensaktivist in i Svenska Akademiens ordlista, säger hon.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kulturåret 2014

Mer i ämnet