Foto: TT

”#Metoo tar fram journalistikens sämsta sidor”

Publicerad

Under veckan som gått har den digitala kampanjen #Metoo illustrerat vidden av övergrepp och sexuella trakasserier mot kvinnor och lett till att flera mediemän pekas ut. Nu riktas kritik mot bristande pressetik, och att medier skiftat rörelsens fokus från utbrett samhällsproblem till anklagelser mot specifika individer.

– Jag ser en stark lynchmobbs- och förtalspotential i sociala medier, säger journalisten Lisa Bjurwald till Kulturnyheterna.

Lisa Bjurwald, chefredaktör på tidskriften Författaren och föreläsare inom pressetik, är en av de debattörer som i veckan varit djupt kritisk till de anklagelser som riktats mot flera svenska mediemän återpublicerats i svenska medier, och lett till namnpubliceringar.

– Jag ser en stark lynchmobbs- och förtalspotential i sociala medier, som inte ens journalister och ansvariga utgivare är immuna mot. Det kan locka fram de sämsta sidorna hos journalistiken, säger Lisa Bjurwald till Kulturnyheterna.

Kampanjen #MeToo

Bjurwald ser de senaste dagarnas många publiceringar som ett tecken på pressetikens svaga ställning i dagens medielandskap, och pekar bland annat på att lägre bemanning, i kombination med snabbare nyhetsproduktion och unga reportrar, lett till lättvindiga publicistiska beslut.

Hon är också synnerligen kritisk mot att flera journalister spridit vidare obekräftade anklagelser mot namngivna personer i sociala medier.

– Jag har sett flera som motiverar detta med att det är ”det enda sättet att komma åt de här personerna”, men det låter som ett lynchmobbsresonemang. ”Ingen rök utan eld”, trots att vi journalister vet att det ofta är rök utan eld på nätet, säger hon till Kulturnyheterna.

”Kvinnor kommer att våga berätta”

Journalisten och författaren Isobel Hadley-Kamptz säger till Kulturnyheterna att det är bra att kvinnor nu vågar berätta om enskilda förövare, men säger även att hon hoppas att diskussionen landar i hur kvinnors liv påverkas av även mindre övergrepp.

– I trygghet av den här mångtusen kören, så kommer kvinnor våga berätta om enskilda förövare. För dem och för samhället är det bra att de straffas, men jag hoppas att den samhälleliga diskussionen kan komma att handla om alla dessa små och kanske inte alltid allvarliga övergrepp, som när det händer hela tiden i en kvinnas liv påverkar villkoren för att vara kvinna.

Enligt Isobel Hadley Kamptz har kvinnor i alla tider varit medvetna och talat om sexuella trakasserier, medan män efter de senaste dagarnas avslöjanden fortfarande tycks vara förvånade över själva omfattningen av problemet.

– Jag tror att det är insikten att nästan alla kvinnor lever med det här, vilket uppenbarligen män inte har förstått hittills.

Efterlyser större kyla

Från Lisa Bjurwalds sida efterlyses nu en större kyla från svenska medier, att man inte låter sig ryckas med när det stormar på sociala medier utan håller fast vid pressetiken.

– Vi vet vad som händer när man blir uthängd: Folk kommer gå på de som namnges, deras familjer, fruar och arbetsgivare. De här männen kommer få leva med detta utan att vara dömda i domstol, säger hon till Kulturnyhetera.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kampanjen #MeToo

Mer i ämnet