Muhammedteckningar och demokrati

Uppdaterad
Publicerad

Varför kan man inte skämta om profeten Muhammed och vem stod egentligen bakom de massiva protester som uppstod efter att satirteckningar på profeten publicerats. De frågorna försöker dokumentärfilm ”Bloody Cartoons” besvara.

Den danske journalisten Karsten Kjaer funderar över varför tolv teckningar på profeten Muhammed i en dansk lokaltidning kunde försätta ett litet land med fem miljoner invånare i strid med muslimer över hela världen. Därför söker han upp några av de muslimska ledare som fördömde teckningarna.

I filmen träffar Karsten de personer som spelade en större roll i händelseutvecklingen efter att de tolv satirteckningarna publicerats i Jyllands Posten. Det är allt från den muslimske tv-predikanten som till den stora massan sprider budskapet om publiceringen via tv, till aktivisten på gräsrotsnivå som rent konkret organiserar protesterna.

Vad fick du för reaktioner från de här personerna när du frågade om teckningarna?

-Jag tycker att alla svarade väldigt ärligt på mina frågor. Jag fick höra deras version och förklaring på varför de stod bakom protesterna.

Har du, efter att du gjort filmen, fått en förståelse för protesterna?

-Nej, inte för de extrema protester som genomfördes, det har jag inte. När jag tittar på teckningarna så är det ingen som är så chockerande att de motiverar de protester som det blev. Ingen av teckningarna överskrider gränsen för vad som är normal satir.

Var du rädd någon gång när du filmade?

-Jag var lite rädd när jag var i Iran. Det var när vi skulle intervjua den fjärde huvudpersonen i filmen. Jag ville träffa en av aktivisterna på gräsrotsnivå. Det ville inte regimen. Iran ville inte att en person som han skulle framträda eftersom de inte ville visa någon som regimen betalt för att arrangera protesterna. För de protester som syntes i media var väldigt organiserade och det handlade inte om så många personer.

Vad tror du att reaktionerna blir när filmen visas?

-Jag har inte visat den för så många än men jag tror att alla som har ett rationellt synsätt inser att det här är något som man kan debattera.

Tror du att det går att få ett demokratiskt styre i hela världen?

-Just nu ser det inte så ljust ut på den punkten så det kan vi nog inte räkna med.

”Bloody Cartoons” som filmen heter på engelska är en av tio dokumentärer som kommer att visas under demokrativeckan på SVT.

Why democracy?

42 public servicebolag, däribland SVT, samarbetar i ett projekt som heter ”Varför Demokrati?” Tio stycken dokumentärfilmer producerade i bland annat Kina, Indien, Japan, Pakistan, Liberia, Egypten, Danmark, Ryssland, Bolivia och USA ska visas i 200 länder för en 300 miljoner stor publik. I projektet ingår även 30 kortfilmer på temat demokrati, gjorda av unga filmare från hela världen.

Projektledaren på SVT, Axel Arnö, berättar att idén om en världsomspännande demokrativecka föddes för tre år sedan under en middag mellan ett antal Public Service-företag i världen.

-Vi pratade om hur man på ett bra sätt kunde skildra tillståndet i världen i dag och någon kom på idén om att ha en demokrativecka. Det är viktigt att hela tiden tala om demokrati och genom den här veckan vill vi väcka liv i debatten om demokrati över hela världen.

Varför demokrati? startar den 7 oktober och pågår under en vecka. Målet är att på samma gång få hela värden att prata om demokrati. Under demokrativeckan är tanken att SVT:s ordinarie utbud ska, så långt som möjligt, knyta an till demokrati.

Karolina Jonason

Fakta: Karsten Kjaer

Karsten är journalist, regissör och producent och har arbetat som utrikeskorrespondent.

Han har producerat mer än 200 tv-dokumentärer.

Karsten är känd för att använda satir, humor och okonventionella metoder i sin bevakning av känsliga politiska och kulturella frågor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.