– Det vi vill göra i utställningen är att berätta historia på ett helt nytt sätt. Det vill säga med konflikt som utgångspunkt för utveckling. Det är vi intresserade av att få fram, säger projektledaren och initiativtagaren Anna Furumark.

Vandringsutställningen tar upp rättighetskamper i Sverige från slutet av 1800-talet fram till i dag. 100 procent kamp berättar bland annat om de som stridit för rätten till sitt språk, sin sexuella läggning och rätten att bestämma över sin kropp.

Resor till Polen

Kampen för aborträtt, som åter aktualiserats i och med den omdiskuterade abortlagstiftningen i Polen, är också något som visas i utställningen.

– På 60-talet åkte oerhört många kvinnor till Polen från Sverige för att det här var förbjudet med abort. Därför har vi med både foton på kvinnor och annat från Polenresor, säger Anna Furumark och fortsätter:

– Det kan vi se i utställningen, att aborträttigheter och andra rättigheter, de kan komma och gå.

Flera av föremålen visas för första gången, bland annat guldsmycket rösträttskedjan, som representerar 60 lokalföreningar inom LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Med föremålen, intervjuer och arkivmaterial vill utställningen lyfta fram att rättigheter inte kommit till av sig själv utan genom att människor agerat och kämpat.

Finns det en risk med en sådan här utställning, att det blir en uppfostrande ton?

– Utställningen handlar ju väldigt mycket om olika typer av moralfrågor. Och det är frågor som har diskuterats i de historiska sammanhangen så det är ett sätt att berätta om historien, så som det var.

– Sedan får man ju diskutera och reflektera över det i samtiden. Det viktiga är att ha en sådan dialog, säger Katherine Hauptman, tillförordnad museichef.