Kulturnyheterna har tidigare rapporterat om hiphoppkollektivet Femtastic som efter flera uppmärksammade domar i gruppvåldtäktsfall startade kampanjen Fatta. Samtidigt gav de ut en låt med samma namn vars syfte är att påverka politikerna och även attityden till våldtäkter i samhället.

Under måndagen lämnar nätverket Fatta över låten tillsammans med vittnesmål från 150 kvinnor som utsatts för våldtäkt till stabschefen på justitiedepartementet.

Flera kända hiphopartister och kulturpersonligheter läsde under eftermiddagen upp de berättelser som kommit in till gruppen. En högläsning som beräknas pågå från klockan 11 till 17 varvat med tal och musikframträdanden. Bland annat var hiphopartisten Cleo på plats.

– Jag tycker att svensk hiphop har kommit till att: nu ska man ha någonting att säga och man ska kriga för en sak. Folk märker att det går att göra skillnad, säger hon till Kulturnyheterna.

”Hur i helvete kan sånt här få existera?”

Cleo tillägger att hon är övertygad om att musik har stor påverkan på unga. Och hon tycker inte att låtar som ”Blurred Lines” borde spelas på radio:

– Jag fick typ en chock. Hur i helvete kan sånt här få existera, få släppas och bli en av de mest spelade låtarna i världen? Det är en form av hjärntvätt att gå och höra de här jävla våldtäktsfraserna, säger hon.

”Det är fiktivt”

Men Sveriges radios musikansvariga Pia Kalischer försvarar valet att spela Blurred lines på radio.

– Det är inte på riktigt. Låten är inte dokumentär eller en uppmaning utan fiktivt. Musiken speglar attityder. Men frågan är vad som är hönan eller ägget. Det måste man naturligtvis diskutera, säger hon.

– Populärmusik är viktigt men också lättviktigt. Man gör det lite för enkelt för sig om man säger att det är populärmusikens fel att män våldtar. Eller att musiken normaliserar våldtäkt. Där tror jag att man måste gå ett steg längre i diskussionen kring hur vi kommer åt det här problemet.

”Kampanjen måste hållas igång”

En annan av de som var med på aktionen är Madeleine Leijonhufvud, professor i juridik.

– Jag ser ju att det har väckt mycket diskussioner i de politiska partierna, från ungdomsförbunden och kvinnorna. Den här gången finns det verkligen utsikter att det ska kunna leda till någonting men det vill till att frågan hålls igång. Att den inte dör mellan varje uppseendeväckande rättsfall som vi får.

– Det finns ju ett stort motstånd mot att förändra lagen. Men det är egentligen en sorts bortträngning. Genom att tänka att ”det här behövs inte” så kommer man undan ett oerhört jobbigt ämne som man helt enkelt inte orkar ta till sig, förklarar hon.

”Ett brännande ämne”

Madeleine Leijonhufvud är fast besluten vid att förändringen måste ske nu och inte om ytterligare åtta år.

– Jag vill att det här ska växa till en så stor opinion att de politiska partierna måste ta ställning. Frågan kom upp på partiledardebatten igår och visar att det är ett brännande ämne. Jag försöker bidra med att säga att det redan finns ett färdigt lagförslag som bara är att ta fram och klubba igenom. Inte vänta i åtta år till med att ta det här steget.