Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Poddpremiär för svensk musikhistoria 

Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg gör programmet tillsammans. Foto: Simon Lundberg/Sveriges Radio

I dag släpps ”Den svenska musikhistorien”, en ny poddserie för P2 i Sveriges Radio. Programledarna ska under 32 avsnitt både överraska och ”väcka musikhistoriska dokument med en törnrosakyss”, säger producenten David Rune. 

Senast ut i Sveriges Radios satsning på poddradio är ”Den svenska musikhistorien”, en serie med ambitionen att sprida ljus över bland allmänheten relativt okända delar av historien.

Tanken är att programledarna Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg ska komplettera varandra.

Från forntid till 1800-tal

Lundberg är en skriftlärd musikforskare medan Moberg är folkmusiker, och välbevandrad inom muntliga traditioner. Tillsammans kommer de att ta avstamp i forntiden och kronologiskt vandra fram till 1800-talet.

– Tanken bakom projektet har varit att väcka musikhistoriska dokument med en törnrosakyss, säger David Rune, som är poddens producent.

Med facit i hand menar han att musikhistorien generellt har präglats av Sveriges position som avkrok.

– Musiker har kunnat gå sina egna vägar, utan att duka under för den mördande konkurrens som funnits på många andra platser runtom i Europa. Specifika särdrag som den lutherska allsångstraditionen har kunnat slå rot. Och tonsättare som ”Sveriges Mozart”, Joseph Martin Kraus kunde bli något av en stjärna när han kom till hit i slutet av 1700-talet. Hans musikaliska öde hade nog inte sett likadant ut om han stannat i Tyskland, säger han.

Historiskt låg status

Rune tror att lyssnarna kommer att gå in med inställningen att de har ett bra hum om saker, men bli överraskade av mycket i podden. Han menar till exempel att musik har historiskt låg status i dagens samhälle. 

– Nu för tiden är musiken grädden på moset, något du kan hålla på med på fritiden. Men det har haft en helt annan ställning och funktion i samhället genom historien, säger han.

– Redan på forntiden hängde man grejer på kroppen och dansade runt, med ”nötrassel” som det kallas. Man har även hittat visselpipor och små flöjter, som lagts i flertusenåriga gravar – så pass viktig har musiken varit.

Ett annat tecken är att begreppet ”musik” bara är några hundra år gammalt.

– Det fanns verb för ”spela” och ”sjunga” men ett ordet ”musik” saknades i svenska språket fram till slutet av medeltiden. Inte för att det var oviktigt – utan tvärtom! Det var en så central del av den rituella, offentliga och undervisningsmässiga kulturen att begreppet inte var nödvändigt. Det vara bara något man gjorde, förklarar Rune.

Rekonstruerar melodier

Podden ”Den svenska musikhistorien” kommer både att gästas av flera experter och kryddas med exempel på hur musiken låtit genom tiderna. Det finns dock ofrånkomliga problem med att rekonstruera melodier från tider innan både inspelningsutrustning och notsystem.

– Även om själva instrumenten finns kvar, så saknas instruktioner om hur de ska användas. Det är som att vi har ingredienserna – men inga recept, säger Rune och lägger till att de har använt sig av musikarkeologer som gjort professionella rekonstruktioner.

En sådan musikarkeolog är Cajsa Lund. När hon gästar podden kommer hon att bidra med musik från 1.500 år före vår tideräkning. Det är då inte fråga om några repliker av antika instrument, utan lyssnarna kommer att få höra ljud från faktiska fornhistoriska bronslurar som hittades i Danmark på 1700-talet.

De 3.500 år gamla bronslurarna är nämligen så komplexa att gjuta att ingen nutidsmänniska har lyckats göra kopior av dem. Lund är en av få personer i världen som fått tillåtelse att blåsa i en sådan. Resultatet, som kommer att spelas upp i podden, blev dock ingen fröjd för nutidsörat.

– Det låter som ett jäkla brölande, säger David Rune.

De första avsnitten av ”Den svenska musikhistorien” släpps den 4 mars och går att lyssna på här.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet