Discopionjären Bjørn Torske banade väg för norsk elektronisk dansmusiksuccé

Uppdaterad
Publicerad

Han är den norska dansmusikens gudfar och går under smeknamnet Torskefar. Discopionjären Bjørn Torske håller sig gärna lite i bakgrunden, men var en av dem som för 30 år sedan skapade det sound som beredde väg för en våg av globalt framgångsrik norsk elektronisk dansmusik.

När man talar om skandinavisk dansmusik, kanske inte nordnorska Tromsö är den första plats man tänker på.

Men den lilla staden norr om polcirkeln är födelseort till några av Norges första och mesta inflytelserika elektroniska musikproducenter, som Röyksopp, Biosphere och inte minst Bjørn Torske.

– Vi kände oss ganska isolerade däruppe. Kulturellt, alltså. Det fanns inte så mycket att göra. Det som var populärt och mainstream i musiken var inte så intressant för oss, säger han till Kulturnyheterna.

Betraktades inte som musik

Med hjälp av ett fåtal importerade vinylskivor från London fick den unge Bjørn Torske i slutet på 1980-talet upp ögonen för den housemusik som just då började spridas över världen. Snart började han själv experimentera sig fram som producent och dj på lokalradion. Men att försöka frälsa ovana norska öron med rejvmusik var inte helt lätt. 

– Det betraktades inte som musik. Elektronisk, repetitiv musik var inte intressant för Tromsöpubliken då. Det var en liten klick människor, max 15 stycken, som var intresserade.

Det blev så småningom fler än 15 personer som började intressera sig. Men det tog tid för folk att vänja sig och Tromsötonåringarna, som inte hade så mycket annat att göra, kunde fortsätta med sina musikexperiment ifred.

– Det tänker jag själv mycket på när jag skapar musik. Jag försöker inte hålla det hemligt – men inte tänka för mycket på allt som händer runt omkring, berättar Bjørn Torske.

Idag är norrmän som Todd Terje, Lindstrøm och Prins Thomas världsstjärnor och norsk ny-disco (eller kosmisk disko) är en av Norges stora kulturexporter.

Håller sig undan

Men pionjären Bjørn Torske håller sig själv lite i bakgrunden och ägnar sig fortfarande mest åt sitt eget musikexperimenterade. Själv kallar han sin musikaliska process för ”forskning” och som många andra artister tycker han egentligen inte om att inrymmas i snäva genrekonventioner. 

Han har alltid tänjt på gränserna för det förväntade och plockar gärna in karibiska rytmer, dub, jazz och krautrock i sin egen produktion. I sommar är han albumaktuell och allt tyder på att han kommer fortsätta förvåna musikaliskt.

– Det är flera genrer inblandade, precis som vanligt... På gott och ont.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.