Den skotska slagverksmusikern Evelyn Glennie har 170 verk, 30 album, tre Grammys och imperieorden i bagaget. Hon är i stort sett ensam som soloartist på täppan inom genren.
Sedan tolv års ålder är Glennie gravt hörselskadad. När hon skapar musik gör hon det genom att känna den genom kroppen, som hon beskriver som ett öra.
– När vi äter någonting så känner vi doften av det, plockar upp det med vår känsel, smakar på det, sväljer det, känner hur det tar plats i magen och sedan funderar vi på upplevelsen av det. Med ljud matar vi bara örat med mer, och mer och mer. Vi känner inte alltid ljudet i magen, eller i fötterna, säger hon.
Slagverken fångade hennes nyfikenhet
Evelyn Glennie kom i kontakt med slagverk genom skolan. Hon berättar om mötet med en orkester.
– Det var ett magiskt ögonblick. Där stod jag, framför den här orkestern. Jag såg stråkarna, virveltrummorna och slagverken. Slagverken var det som fångade min nyfikenhet, säger hon.
– Det passade min karaktär, för jag älskar att undersöka.
I början, under skolåren, använde Evelyn Glennie hjälputrustning för hörselskadade när hon spelade.
– Jag tyckte nästan att jag hörde för mycket ljud. Det var svårt att höra vart det kom ifrån, säger hon.
– Jag kan höra styrka, men inte tonhöjd och resonans. Att länka ett ljud till ett annat är en utmaning för mig. Jag behöver känna ljudet genom kroppen. Att välja bort hjälputrustningen för att bara koncentrera mig på vad som händer i kroppen var ett stort steg för mig.
Skadan har påverkat karriären
Hörselskadan gjorde valet av karriär både komplicerat och enkelt.
– Jag visste att om jag ville bli musiker skulle jag inte kunna spela hur många timmar om dagen jag ville, inte heller när jag helst ville eller vad jag ville. Därför var jag väldigt tydlig med att om jag skulle ha en karriär inom musik, så skulle jag spela slagverk. Det har hela tiden varit min vision och mitt mål. Om jag inte kunde nå det så skulle jag göra någonting annat.
Hon nådde målet med råge. Evelyn Glennie gör drygt 100 konserter om året. Det har inte alltid varit toppen.
– För några år sedan kom jag till en punkt då min kalender var så full att jag inte njöt av det jag gjorde längre. Jag öppnade kalendern och tänkte, varför gör jag det här? Men jag var tvungen att gå så långt för att förstå att det var för mycket för mig.
Polarpriset: ”En enorm ära”
Trots tidigare prisregn är hon glad och stolt över att få motta Polarpriset på Konserthuset i Stockholm i kväll. Evelyn Glennie beskriver det som en ”hyllning” med makt att påverka.
– Det är en enorm ära, ett ovanligt pris. För det delas ut till alla typer av musik. Jag har alltid bettraktat mig som enbart musiker. Det är svårt att kategorisera det jag gör och den musik jag spelar. På det sättet är Polarpriset framåtblickande.
Viljan att inte kategorisera hänger i från åren med musiken i skolan.
– Vår lärare var tydlig med att vi i första hand var ljudkonstnärer, sedan musiker och sedan slagverksspelare. Det är en intressant ordning. Som ljudskapare uppskattar jag varje ljud som skapar en rörelse, säger Evelyn Glennie.
Och ljuden kan göra skillnad, tror hon.
– De utmaningar vi möter i världen handlar ofta om att lyssna. Det är det som påverkar vår kommunikation. Jag vill gärna att människor ska uttrycka vad lyssnande betyder för dem. Inom sporten, i näringslivet, i musiken... Det är det alltihop handlar om, för vi hör eller hur, men lyssnar vi verkligen?