Hotar svenskifieringen Eurovision?

Publicerad

I vintras dog schlagern.
Nu varnar inbitna för att samma sak håller på att hända Eurovision. Och det är Sveriges fel.
”Den nordiska dominansen har passerat sin topp”, säger doktor Dean Vuletic, Eurovisionforskare.

Det knorrades över likriktning i årets Melodifestival. Artisterna var unga, sades det, och allt lät likadant: radiopop. Klassisk schlager röstades ut. ”Men vad är då en schlager”, invände Christer Björkman, ”om inte just någonting pop-ulärt”.

I årets upplaga av Eurovision song contest har tio av bidragen svenska låtskrivare.

Amir Aly och Henrik Wikström har skrivit låten ”Miracle” åt Azerbajdzjan.

– Det var ju svenska låtskrivare bakom Azerbajdzjans bidrag när de vann 2011, året innan Loreen vann i Baku. Det är möjligt att det tog fart där, säger Amir Aly.

Ville tävla i Melodifestivalen

”Miracle” skrevs från början till Melodifestivalen, men fick nobben. Nu är Azerbajdzjan i final.

– Jag har inte tänk så mycket på vad som skulle hände om just Azerbajdzjan vann. Jag är mer mån om att det ska gå bra för låten. Att den får fäste på Spotify och blir populär, säger Henrik Wikström.

Den nordiska musikbranschens intresse för Eurovision song contest betalar sig. Ett bidrag som röstas vidare får mer speltid inför 200 miljoner tittare. Det som i Sverige förr betraktades som någonting småfånigt, bettraktas nu som lukrativt, tror Henrik Wikström.

I år är den genomsnittlige Eurovisiondeltagaren en tjej född på 90-talet som sjunger en poplåt på engelska och fick sitt genombrott i en lokal upplaga av Idol, X-factor eller The voice.

– Jag har inte ens orkat lyssna igenom alla bidrag för de låter så lika. De är så ointressanta, säger Dean Vuletic, historiker som forskar om Eurovision song contest vid universitetet i Wien.

En svenskifiering

Likriktningen beror på de senaste årens vinnarrecept, som i mångt och mycket bestått av skandinaviska ingredienser. Det märks på den täta uppställningen av svenska låtskrivare i startfältet, tycker Dean Vuletic.

– En svenskifiering. Det är tråkigt för själva idén med Eurovision är att vi ska lyssna på och lära oss om andra länders språk och uttryck, säger han.

– Men nu tror jag att vi har sett toppen på den nordiska dominansen. Det kommer att dyka upp nya influenser de närmaste åren.

Han påminner om att ett tittarintresse för Eurovision är en förutsättning för att länder ska satsa pengar på show, artist och låt.

– Jag tror att vi kommer att se en rörelse tillbaka till södra Europa nu. Det har inte funnits en vinst där på länge och flera av länderna där tävlingens popularitet har avtagit är stora och viktiga marknader. Det kommer att se en förflyttning söderut. De länderna är viktiga ekonomier.

Italien näst ut?

Så det måste hända?

– Jag är historiker, jag kan inte se in i framtiden. Men det här går hela tiden i vågor. Vi har till exempel haft en Östeuropeisk våg i början av millenniet och flera nordeuropeiska vinster. Nu tror jag framförallt på Italien, som placerat sig bra i tävlingen på sistone trots att de sjungit på italienska istället för engelska.

En garanterad finalplats, som ”the big five” – Italien, Spanien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland har, är inte tillräckligt för att garantera ett intresse för tävlingen. Det krävs vinst, tror Dean Vuletic.

– Det behövs bättre representation i tävlingen för att den ska må bra, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

ESC 2016

Mer i ämnet