Programmet OBS har funnits i Sveriges Radio i 50 år. Men nu har programmet blivit omodernt, den analysen gör flera P1-chefer som vill se en större närvaro i sociala medier, hävdar af Kleen i artikeln.

Vill bli agendasättande

Mattias Berg som utredde OBS:s framtid säger i artikeln att Sveriges Radios kulturprogram inte är tillräckligt agendasättande:

– Vi är inte riktigt med i det allmänna kretslopp där folk i dag utbyter åsikter. Inte i den digitala världen men heller inte forskningsrapporter och dylikt. Alltför få utanför radion tar upp innehållet i våra debattprogram, säger han till Björn af Kleen.

”Höll oss medvetet utanför”

Men OBS:s programledare Fredrik Pålsson försvarar den kulturjournalistik som programmet bedriver:

– Vi hade förstås kunnat ge oss in i alla de debatter som Berg undersökt – men på bekostnad av annat material. Vi höll oss medvetet utanför eftersom vi definierat vårt uppdrag annorlunda: alla publiceringar i ”Obs” ska ha ett internationellt perspektiv, vi ska introducera internationella verk, som vi gjorde med ”Jämlikhetsanden” när den kom i England.

Vad händer med kulturjournalistiken?

Enligt P1:s utvecklingschefer ska programmet inte läggas ner utan utvecklas. Men Björn af Kleen ställer sig i artikeln frågan om vad som händer med den fördjupande kulturjournalistiken när kulturchefer sneglar på klicksiffror i sociala medier.

”En Pyrrhusseger”

Också Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet, är skeptisk till om kulturjournalistiken bör förhålla sig till klickframgångar i sociala medier. Han jämför med när Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till Beatrice Ask och är osäker på om andra redaktioner ska snegla på hur DN:s debatter ser ut:

– Alla redaktörer drömmer om att vara agendasättande, men Khemiri-effekten riskerar att bli en Pyrrhusseger för kulturjournalistiken. Artikelns genomslag är ett undantag. Gör man den till norm finns det väldigt mycket kulturmaterial som kan avfärdas som verkningslöst, säger Daniel Sandström till Björn af Kleen.