Jennie Abrahamson. Foto: Pressbild

Hybrisen varierar för Peter Gabriels svenska duettpartner

Uppdaterad
Publicerad

Jennie Abrahamson spelar på enorma scener runt om i världen, men hemma i Sverige är hon fortfarande en rosad doldis. Vi ringde upp.

Jennie Abrahamson är en doldis för många svenskar, trots att hon har uppträtt flitigt med namn som Ane Brun och släppt egna skivor i flera år.

Hösten 2012 drogs hon plötsligt upp på de stora scenerna, av Genesis-sångaren Peter Gabriel. Då Ane Brun olyckligt nog blev sjuk precis före turnéstart, fick Abrahamson med kort varsel hoppa in som både förband duettpartner till den brittiske världsartisten.

Kulturnyheterna ringde upp sångerskan och musikern för ett snack om hennes nya liv och kontrasten till det gamla vanliga. Vi nådde henne i frukostmatsalen på ett finare hotell i New York, dagen efter att Peter Gabriel valts in i Rock’n’roll Hall of Fame.

Hej Jennie! Hur var Hall of fame-ceremonin?

– Den var fruktansvärt rolig! Jag är lite mör i dag, för jag grinade massor igår. Vi spelade tre låtar och gästades av Chris Martin [från Coldplay, reds. anm.] och Youssou N’Dour. Han är så himla fin! Det var jättekul att de lät flera kvinnliga musiker ersätta Kurt Cobain när Nirvana spelade. Det blev ju inte Nirvana, men det var rätt sätt att göra det. Och jag blev helt knäckt av hur bra Kim Gordon var.

Är Rock’n’roll Hall of Fame något för dig?

– Det är jättefint för de som blir invalda, men jag när inga sådana drömmar. Framgång för mig är att ha jobbat ihop en så stor fanbase att man kan turnera, med ett hur stort band man vill, och få det att bära sig ekonomiskt.

Så du vill inte synas mer, nu när du spelat inför enorma folkmassor med Peter Gabriel?

– Nej, jag har aldrig haft någon önskan om att synas eller vara på röda mattan och omslagen. Jag skulle nog inte vara bekväm med det. Men att gå upp på scenen är jag inte nervös för. Där praktiserar jag det jag kan. Det känns som att jag får kika in i ett dockskåp nu, i ett annat sorts liv. Det här är inte mitt sammanhang, utan jag är inlånad i det.

Hur påverkas du och din solomusik av de mäktiga konserterna du gästar?

– Peter Gabriels fans vet att han brukar lyfta fram bra saker. Han presenterar alltid förbandet och liksom lägger publiken i ens knä. Så jag har fått jättemycket mejl och kommentarer och nya följare på Facebook. Jag har nått en äldre åldersgrupp än tidigare också. Så jag har fått scenvana, en självförtroendehöjare och pepp!

– Jag var så ambivalent till om jag skulle orka göra ny musik precis innan det här hände. Men efter första USA-turnén så kände jag att det är precis det här jag vill göra. Jag ville hem och skriva musik NU!

Peter Gabriel måste ha valt dig för din unika sångröst. Den som publiken och kritiker förtrollas av. Hur är din relation till rösten?

– Jag har alltid tyckt om att sjunga och förstått att jag är bra på det, men jag uppfattar inte magi i min egen röst. I mina öron låter den som hårdbröd och vatten. Det är svårt att sjunga sig hög på sig själv. Rösten är så kopplad till den man är ... Men när jag sjunger tillsammans med någon annan och det uppstår fin samklang kan jag uppfatta att jag är jävligt bra. Hybrisen går upp och ner!

Kan vi vänta oss några Peter Gabriel-covers på din egen sommarturné i Sverige? Du kan ju hans repertoar bra nu.

– Ja, jag kan den bättre än han själv! Han kan inte skippa textskärmen på scenen, men jag klarar mig faktiskt utan nu. Men jag vet inte om jag skulle våga göra det.

På skivan ”Gemini Gemini” är du huvudproducent, med Johannes Berglund som co-producent. Hur fungerar det för dig att producera själv i en grabbig bransch?

– Det är inte komplicerat i studion. Men i media blir det lätt så att folk skriver att skivan är producerad av Johannes. Jag vill inte förminska hans arbete, men ... Det är lätt att som kvinna bli kopplad till en mans arbete. Det tror jag får många kvinnor att känna sig åsidosatta.

Det är många artister som tar ställning detta valår. Bland annat har svenska artister samlat ihop 65 låtar till en kampanjskiva för Feministiskt Initiativ. Har man ett politiskt ansvar som popmusiker?

– Så länge man vill det själv så tycker jag att man ska ta politisk ställning. Sen är det klart att det är tråkigare om det handlar om dåliga åsikter. Men därför är det viktigt att många med bra åsikter uttrycker sig. Jag hade gärna varit med på F!-skivan.

Härnäst ska Jennie Abrahamson spela i Oslo, hålla konsert med Peter Gabriel i Globen (i maj) och åka ut på en egen sommarturné. Men först ska hon ”skräpa runt” ett par dagar i New York.

Mer om Jennie Abrahamson

  • Solodebuterade med albumet ”Lights” 2007
  • Är aktuell med sin fjärde fullängdare ”Gemini Gemini”
  • ”Gemini Gemini” producerade Jennie Abrahamson själv, ihop med Johannes Berglund. Hon gav ut skivan på egen etikett och gästas av artister som Ane Brun, Nina Kinert och Mikael Häggström
  • Albumet handlar om människans dualitet och rymmer bl.a. kärlekssånger och upp till kamp-låten ”The War” om feminism
  • Jennie Abrahamson lyssnade mycket på Peter Gabriel som barn

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.