Nu tar kvinnorna över i Konserthuset

Uppdaterad
Publicerad

Kvinnliga tonsättare har tidigare varit en bristvara på Stockholms Konserthus. Men efter agerande och hjälp av bland annat föreningen Kvasts ”repertoarbank” uppgår nu antalet kvinnliga tonsättare till rekordsiffror.

När Sveriges Riksdag nyligen öppnade så passade Stockholms konserthuschef på att ta upp frågan om kvinnliga tonsättare på kvällens konsert. Den här säsongen har konserthuset rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare med på programet.

– Vi  har bestämt oss för att det här är en prioriterad fråga, berättar konserthuschefen Stefan Forsberg. I varje konstnärligt samtal hos oss så ska den här frågan ställas – ”har du någon musik skriven av en kvinnlig tonsättare, som du skulle kunna tänka dig att framföra i konserthuset?” Det har gällt varje samtal, oberoende av nivå, både dirigenter, solister eller andra artister. Så det är nog nyckeln till genomslaget just i år. 

”Jättebra och fantastiskt”

Föreningen Kvast, ”Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare”, har länge arbetat för att öka andelen kvinnliga kompositörer i svenskt musikliv. De har bland annat skapat en repertoarbank med musik skriven av kvinnor. De välkomnar konserthusets arbete.

– Vi tycker att det är jättebra och fantastiskt! Vi är väldigt glada, säger Eva Sidén, som sitter i Kvasts styrelse. Vi har ju hållit på i den här föreningen i många år och nu känns det som att det är saker på gång.

”Gett resultat”

Konserthuschef Stefan Forsberg betonar att Konserthusets metod innebär att repertoaren är grundad i engagemang hos samtliga medarbetare och musiker.

– Det är ett långsamt sätt att arbeta på men för oss har det gett resultat, säger Stefan Forsberg. Det är nyckeln till att vi ser att detta arbete nu bryter igenom.

– Musikerna kommer och berättar – ”jag har hittat musik som är fantastisk!” Och med en gång har du glömt om det är om det är manligt eller kvinnligt. Det här ju musik du älskar att spela vilket innebär att du gör den till din egen och antagligen också kommer att spela den många gånger. När människor, artister, gör musiken till sin egen, det är då det lyfter. Piskor eller liknande fungerar inte lika bra. Vi är också oerhört tacksamma till Kvasts repertoarbank som har varit ett gyllene hjälpmedel för oss, berättar Stefan Forsberg.

”Mycket populär”

Riksdagskonserten inleddes också med musik av en kvinna, brittiska Doreen Carwithen (1922-2003). 

– Det var ett av de här verken som jag tyckte mycket om, säger Stefan Forsberg. Jag undrade varför noterna var handskrivna och inte tryckta. Jag forskade i saken och då insåg jag att hon hade förvägrats rätten att ges ut på förlag bara för att hon var kvinna, trots att hennes musik var mycket populär. Hon fick verkligen känna på de här orättvisorna.

Finns det ett problem i och med att bra musik av manliga tonsättare får stå tillbaka?

– Ja, det blir ju konsekvensen, säger Stefan Forsberg. Något måste ju väljas bort och då blir det en manlig tonsättare.

”Det där gamla vanliga”

Som en del av sitt arbete att få in musik skriven av kvinnor på konserthusen gjorde Kvast något som de kallade ”repertoarrycket”.

– Det var en grupp från oss som åkte runt och träffade orkestrarna för att lyfta frågan, berättar Eva Sidén. De första gångerna var orkestrarna ofta undrande, ”jag vet inte, finns det några kvinnliga tonsättare?”. Det där gamla vanliga. Men det har ändrats, det har verkligen hänt mycket nu.

Kvast har även noterat att konserthusen i Gävle, Malmö och Helsingborg har ökat andelen kvinnliga tonsättare.

Satsningen på Stockholms konserthus verkar vara lyckad på flera sätt.

– Vi har slagit försäljningsrekord i år. Vi har aldrig sålt så mycket biljetter och abonnemang som i år, berättar Stefan Forsberg.

Se konserten för Riksmötets öppnande med Doreen Carwithens musik på Svtplay.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.