Justin Bieber är en bidragande orsak till panflöjtens revival. Foto: Elsa Heideken

”Panflöjten är fast i en sagovärld”

Uppdaterad
Publicerad

Panflöjten är ett av världens mest utskällda instrument samtidigt som det är ett av de mest trollbindande och vackra. Kulturnyheterna tar tempen på det kontroversiella blåsinstrumentet som letat sig in i oväntade delar av populärkulturen.

Ett förinspelat bakgrundsspår som dundrar ur en portabel högtalare. Sedan kommer de välbekanta och distinkta tonerna av träblås som garnityr på ljudmattan. Går du på promenad i Stockholm är detta allt som ofta ett soundtrack till biten från Drottninggatan över Riksbron till Riksdagen. De peruanska panflöjtsbanden är ett så välbekant inslag i vardagen att de rent av har blivit en del av storstädernas stadsbild.

Möjligtvis har de peruanska panflöjtsbanden minskat i antal under de senaste åren. Kanske blev det någon form av inflation? För hård konkurrens?

South Park-skaparna tyckte nog i alla fall att det hade blivit lite för många peruanska panflöjtsband när de gjorde ett dubbelavsnitt som de kallade ”Pandemic” 2008. I serien övertygar Stan sina vänner Cartman, Kyle och Kenny att bilda ett peruanskt panflöjtsband och spela in skivor när de ser framgångsrika alla sådana band är. Dock tar projektet (som vanligt) en annan vändning när USA:s säkerhetstjänst börjar se panflöjtsbanden som ett hot och låser in alla band i Miami.  

Panflöjten har fått stå ut med mycket. Och mycket av dess, i många fall, dåliga rykte kanske grundar sig i de cover-plattor med moderna hits på panflöjt som många av oss stött på under besök på en och annan bensinmack under 90-talet.

Men vad har panflöjten för status idag?

– Den har en ganska virrig status. Jag hör den dyka upp då och då. Men den är i ganska låg ställning, rent musikaliskt, säger producenten och låtskrivaren Pontus de Wolfe.

Fått oväntad revival

Men trots panflöjtens låga ställning har den fått lite av en revival på senare tid från ett smått oväntat håll – av bland annat Justin Bieber. Det man kanske först lägger märke till i monsterhiten ”What do you mean?” (2015) är klocktickandet i bakgrunden. Men efter 30 sekunder kommer det, panflöjts-riffet. Som en exotisk calypso-krydda letar den sig in mellan textraderna.

Dana Dragomir som slog igenom med dunder och brak i Sverige när hon släppte sin version av ledmotivet till filmen ”Mio, min Mio” 1991 tycker dock att Justin Biebers panflöjt är alldeles för syntetisk. Att det knappt låter som en panflöjt längre efter alla effekter som lagts på.

– Det är långt ifrån en riktig panflöjt, långt ifrån träljudet, säger Dana Dragomir som hävdar att det i dagsläget inte finns en bra panflöjtssampling.

– Man behöver en riktig panflöjt.

Dana Dragomir menar att de samplingar som finns av panflöjter idag är mixade så att de låter mer koncentrerat och mer metalliskt än det klassiska luftiga panflöjtsljudet. Hon är däremot glad att panflöjten börjar leta sig in i popvärlden igen och att det tillför en ny dimension till musiken. 

– Man får en exotisk aspekt till låten, säger Dana Dragomir.

Spelat slut på panflöjt

Det exotiska i panflöjten är ett återkommande tema. Panflöjten är ett flitigt förekommande instrument i så väl Rumänien som Kina och Syd- och Mellanamerika. Men trots dess spridda rötter så har den letat sig in i den så kallade ”tropical house”-genren. Till skillnad från ”arena housen” vars stora affischnamn till stor del är svenskar som Avicii och Alesso så frontas subgenren tropical house av norrmän som Kygo och Matoma.

Men det är märkligt hur mycket panflöjt som har letat sig in i deras musik med tanke på utbudet av panflöjtssamplingar. Låtskrivaren Pontus de Wolfe har länge varit på jakt efter panflöjtsljud och berättar att det i hans stora ljudbibliotek med hundratusentals olika ljud av olika instrument inte finns en enda panflöjtssampling.

– När jag inte hittade panflöjten i mitt ljudbibliotek i datorn var det någon som skojade med mig om att Kygo hade spelat slut på all panflöjt. Det är en mycket prominent ingrediens i hans produktion, säger Pontus de Wolfe och tillägger:

– De stora samplingsbiblioteken och stora musikprogrammen verkar inte ha hängt med i utvecklingen. Det kanske är ett för utskällt instrument för det.

Men enligt Pontus de Wolfe är panflöjten ett tacksamt instrument att sampla.

– Det är väldigt enkelt att använda i syntsammanhang eftersom det spelas en ton i taget. Det är svårt att få till legaton. Man blåser i ett rör och that’s it, möjligtvis två om man har den bredden på läppomfånget.

Ingen återväxt

Om det inte finns samplingar att ta av då går man till en studiomusiker för att hitta det rätta ljudet. Men hur ser återväxten ut av panflöjtister?

På Kungliga musikhögskolan Stockholm, KMH, gick den senaste eleven på panflöjt ut 2005.  

– Det är otroligt ovanligt att söka på panflöjt, säger Susanne Rosenberg, prefekt institutionen för Folkmusik på KMH.

Den student som de hade senast på panflöjt på KMH gick Folkmusiklinjen.

– Det troliga är att de som söker på panflöjt söker till det folkliga, säger Susanne Rosenberg som tror att de som vill spela mer poppig panflöjt letar sig till andra forum.

Det ser som sagt inte särskilt ljust ut om man ska se till antalet panflöjtister som söker sig till Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Däremot så är Dana Dragomir öppen för att röra sig mer mot klubbscenen.

–Jag älskar sådan musik. Jag skulle vilja jobba med popartister. Jag har många idéer och tycker att det är så roligt att jobba med klubbmusik, säger Dana Dragomir.

Panflöjtens framtid

Även om panflöjten lyckats hitta sin plats i populärmusiken i vårt grannland är frågan om den i Sverige ständigt kommer att vara förknippad med Dana Dragomirs version av ”Mio, min Mio”?

– Det återstår att se om den klarar att bryta sig loss från den här sagovärlden som jag ändå tycker att den representerar bäst. Det kanske är så att den möjligtvis kan göra en övergång till science fiction, alltså att den tar sig in i någon annan fantasivärld. Men annars så är det i schlager och enkla hookar som den trivs bäst i, säger Pontus de Wolfe.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.