Thåströms första sång på två år utspelar sig i södra USA bland motell, oljefält och gospelkörer, men mest av allt låter den Berlin.
Närmare bestämt Köthener Strasse 38 i Kreuzberg. Där ligger Hansa, en av rockmusikens mest omtalade inspelningsstudior. En plats där såväl David Bowie, Iggy Pop och U2 haft några av sina karriärers bästa stunder.
Thåström är väl förtrogen med både staden och studion (kommande albumet är inspelat där), men ”Utanför Old Point Bar” har ett sorts släktskap med ett annat mästerverk som gjorts i den stora sal som en gång samlade balkåta nazister.
Här gjorde Nick Cave sin andra soloskiva ”The Firstborn Is Dead”. Ett album som var fyllt av galen, rå blues och djup fascination för den amerikanska södern. Men som också påminde oss om ett trasigt och, på den tiden också, delat Berlin. Precis som mycket annan musik som skapats där.
Det är här någonstans vi hittar en av våra nationalskalders senaste verk. Thåström gör en Nick Cave, fast 33 år och några lager nylagd asfalt senare.
Och han gör det i ett uppskruvat läge. Även om det mullrade och störde ibland på förra albumet ”Den Morronen” så är tonläget både i musiken och berättandet här mer laddat än på länge.
Men medan Cave satte sig med Mark Twain på en fallfärdig veranda i Tupelo och skrek efter blueslegenden Blind Lemon Jeffersons ande mitt i åskväder och regn så är vår man från Rågsved i ett annat södern.
Den store reseromantikern bjuder med oss på en netflixig roadmovie som inleddes i Houston igår och som aldrig verkar ta slut. Det är alltid ”mindre... mindre än en fjärdedel kvar till dit du ska”. Och han berättar den på sitt mässiga predikantiga vis på en bädd av distad, europeisk industriblues som gång på gång kulminerar i gospellkörer, snällylande elgitarr och rop.
Thåström är, sextio nyss fyllda, i ett läge i livet där han med respekt kan gå lite var han vill. Han kan hest mumla vidare längs med Skebokvarnsvägen, ta till gitarren eller göra en öm kärleksvisa.
På ”Utanför Old Point Bar” är han vilt förkunnande tillbaka i sitt skramligaste jag. Det klär honom utmärkt. Han verkar må förträffligt.