Pablo Hasel och Valtonyc är två av de rappare som dömts till fängelse för låttexter och tweets. Foto: AP/TT

Spanien öppnar för att ändra lagen som fängslat ett 10-tal rappare

Publicerad

Det spanska parlamentet öppnar för att mjuka upp, eller helt ta bort, delar av lagen som förbjuder förolämpningar mot kungahuset, glorifiering av terrorism och förolämpning mot religiösa åsikter. Lagen har enligt tidigare uttalanden från Amnesty lett till att ett tiotal rappare de senaste åren fängslats.

Initiativet kommer från vänsterpartiet Podemos som räknar med stöd från socialistpartiet PSOE och nationalistpartier från regionerna Baskien och Katalonien. Då kan förslaget för att ändra den del i den spanska straffbalken som gjort att minst 13 rappare fängslats sedan slutet av 2017 få majoritet.

Det handlar framför allt om artikel 578 i straffbalken som förbjuder glorifiering av terrorism. Flera av de rappare som dömts för att, via text, ha glorifierat terrorism har refererat till spanska terrorgrupper som ETA och Grapo, som inte längre är aktiva.

”Twittrare, filmregissörer och rappare döms för sina meddelanden på nätet, sina långfilmer och sina låttexter”, skriver Podemos i sitt förslag och avslutar med ”yttrandefriheten är under allvarlig attack”, skriver tidningen La Vanguardia.

ETA och Grapo

Grapo (Antifascistiska motståndsgruppen första oktober) var en maoistisk terrorgrupp som var som mest aktiv under det sena 70-talet och tidiga 80-talet och har dödat 84 personer. Senast gruppen dödade någon var 2006 och sedan 2007 är den inte längre aktiv.

ETA (Baskerlandet och friheten) var en baskisk terrorgrupp som startade under Franco-regimen till stöd för ett fritt Baskien. Gruppen dödade bland annat Francos närmaste man Luis Carrero Blanco (1973), står bakom flertalet bombdåd och mord och mordförsök på politiker. Gruppen tros ha dödat över 800 personer. ETA överlämnade sina sista vapen 2017 och meddelade 2018 att gruppen helt upplöses.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.