Det är inte bara Ukrainas bidrag ”1944” om som osar politik i årets Eurovision song contest. Greklands ”Utopian land” tolkas av många som en tolkning av flyktingskrisens Europa. När Bosnien-Hercegovina äntrade scenen i Globen med låten ”Ljubav Je”, gjorde de det med ett taggtrådsstängsel som scenografi.
Mellanakt i tisdagens semifinal blir ett dansnummer koreograferat av Fredrik ”Benke” Rydman om flyktingssituationen. Det har programledarna Måns Zelmerlöw och Petra Mede tidigare berättat för Kulturnyheterna.
Vill uppmärksamma frågan
– Numret heter ”Grey people” – Grå människor. Det är ett dansnummer, ett sätt för oss att uppmärksamma det som varit ett stort samtalsämne och en stor diskussionsfråga i Europa det senaste året, säger SVT:s vd Hanna Stjärne.
– Jag tror att Eurovision behöver spegla de stora diskussionerna på något sätt. Det här är tv-underhållning men också underhållningen och kulturen kan ta upp frågor som går in på djupet och pressa gränser.
Hur fungerar det i förhållande till det apolitiska evenemang som Eurovision utger sig för att vara?
– För mig är det här inte ett politiskt nummer. Det är ett nummer som tar upp och illustrerar en fråga som varit aktuell och som gör det inom dansens och konstens ramar, säger Hanna Stjärne.
Tror du att det kommer att väcka kritik?
– Det kan säkert väcka diskussion. Det är dansare som kommer in och gör det här med sitt konstnärliga uttryck.
”Avundas inte SVT”
Kanske är det lättare att dansa än att prata. I alla fall för att hålla fred med regelboken. Radio- och tv-unionen EBU som arrangerar Eurovision song contest har ett förbud mot politik i låttexter och innehåll. Doktor Karen Fricker, som forskar om tävlingen vid Brock University i Kanada, syresätter sitt intresse för ESC genom att bettrakta hur länder försöker runda förbudet.
– Alla vet att det är politik ändå, säger hon.
– Det handlar om hur man säger någonting genom en undertext.
Hon berättar att Eurovisions så kallade reference group (beslutsfattande organ) med SVT:s exekutive producent Martin Österdahl i spetsen, konstaterade att flykt behövde få ta plats i ESC redan i somras.
– Jag avundas inte SVT som ska hålla i en firande föreställning som ska handla om fina, europeiska värden när läget är som det är. När man pratar om det nya ”fort Europa”. När rörligheten begränsas mellan till och med Sverige och Danmark. Frågan som SVT måste hantera är: hur erkänner ni att det här händer, utan att vara övertydliga, eller nedlåtande, eller romantiserande? Det är en spännande utmaning.
Risk för trivialisering
Med det sagt kan en mellanakt som gestaltar flyktens Europa landa fel, säger Karen Fricker.
– Kommer tittarna att förstå vad det handlar om? Hur förmedlas det? Hur mottas det? Fungerar det? En risk med det här är att trivialisera situationen. Att förvandla flyktingkrisen till ett dansnummer, hur gör man det på ett artistiskt smakfullt sätt?
Vad är risken?
– Just trivialisering. Att folk går därifrån och undrar hur man ska dansa bort flykt. Ni har en utmaning i att hantera migrationen. Kommer man att hantera det här på ett tillräckligt allvarligt sätt? Det i sin tur, väcker frågan om vad som är tillräckligt allvarligt. Är det bästa kanske att inte uppmärksamma det här över huvud taget?
Är det din slutsats?
– Nej. Jag redogör bara för alternativen. Ett alternativ för SVT hade varit att inte låtsats om att det händer. Jag beundrar det faktum att man ändå väljer att uppmärksamma det, för helt ärligt vore det lättare att säga, ”nu ska vi ha en musik- och underhållningstävling och fly verkligheten. Själva idén med underhållning är ju eskapism. Nu väljer den sändande kanalen ändå att reflektera över läget i Europa, och det är ingen lätt uppgift.