Litteraturpriset tilldelades i år den danska författaren Jonas Eika. Foto: Johannes Jansson – norden.org

Nordiska rådets litteraturpris till danska författaren Jonas Eika

Uppdaterad
Publicerad

Varje år delar Nordiska rådet ut fem priser i kategorierna litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö. I år delas priserna ut vid en galaceremoni på Konserthuset i Stockholm. Bland de prisbelönade märks bland annat aktivisten Greta Thunberg, som dock väljer att inte ta emot priset.

– Vi tillhör de länder som har möjlighet att göra mest, ändå gör vi ingenting, sade två företrädare från scenen när de läste upp Gretas tal.

De fem priser som Nordiska rådet delar ut syftar till att uppmärksamma de nordiska ländernas litteratur, språk, musik, film samt arbete på miljöområdet.

Det första priset att delas ut under galan var barn- och ungdomslitteraturpriset och priset delades ut av Sveriges statsminister Stefan Löfven. I år gick det till den norska författaren Kristin Roskifte för bilderboken Alle sammen teller.

– Det här ger mig en otrolig lust att fortsätta utforska räkneboken som berättande medium, sade författaren Kristin Roskifte i sitt tacktal.

Litteraturpriset tilldelades i år den danska författaren Jonas Eika. Han får priset för novellsamlingen Efter solen (2018) och juryns motivering, som lästes upp av författaren Johannes Anyuru löd:

”Jonas Eika skriver om en verklighet som går att känna igen, oavsett om vi befinner oss i Köpenhamn, i Mexico eller i Nevada – bland finansspekulanter, hemlösa pojkar eller folk som tror på rymdvarelser. Men det finns poetisk magi i luften”.

I sitt tacktal riktade Jonas Eika skarp kritik mot den danska regeringen och landets statsminister Mette Fredriksen. Särskild kritik riktade han även mot de nordiska ländernas hantering och mottagande av flyktingar.

– I Danmark är rasismen både kulturell och juridisk, i Danmark har vi statsrasism. Jag talar också till er andra nordiska statsministrar, sade Jonas Eika från scenen.

Greta Thunberg fick miljöpriset – tackar nej

Årets miljöpris, som delades ut av demokrati- och miljöaktivisten Noura Berrouba, gick till svenska Greta Thunberg. Ett pris som tilldelas den unga aktivisten ”för att ha mobiliserat miljoner av människor över hela världen till att kräva kraftfulla åtgärder av våra politiker”, enligt juryns motivering.

Men av två företrädare som höll tacktalet meddelades att Greta Thunberg, som befinner sig i USA, väljer att inte ta emot priset.

– Vi tillhör de länder som har möjlighet att göra mest, ändå gör vi ingenting, sade de från scenen när de läste upp Gretas tal.

Vinnare av Nordiska rådets miljöpris 2019, Greta Thunberg, Sverige. Två företrädare talar för Greta Thunberg – som väljer att inte ta emot priset. Foto: Johannes Jansson – norden.org

Den isländska multi-instrumentalisten Gyða Valtýsdóttir tilldelas årets musikpris. ”En mycket personlig artist som korsar och överbryggar olika musikgenrer, inte minst genom att inte ta någon notis om deras olikheter”, skriver juryn i sin motivering.

”En film som steg för steg utforskar hur en tragisk familjehemlighet uppstår i och med att konsekvenserna av hybris, lust och lögner konspirerar för att skapa ett osannolikt dilemma”, så lyder juryns motivering för årets filmpris – som tilldelas den danska filmen Hjärter dam (Dronningen).

Hjärter dam är gjord av manusförfattaren och regissören May el-Toukhy, manusförfattaren Maren Louise Käehne och producenterna Caroline Blanco och René Ezra.

Hyllar nordisk kultur

Prissumman för var och en av de fem kategorierna är 350 000 danska kronor.

– Nordiska rådets priser har en mycket viktig uppgift i att uppmärksamma och stötta några av de konstnärliga uttryck och inspirerande miljöansträngningar som går att hitta i vår region. Det är otroligt glädjande att vi samlas i Stockholm för att njuta av, och hylla, nordisk kultur och, inte minst, årets nominerade till de fem priserna, säger Nordiska rådets president Hans Wallmark i ett pressmeddelande.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.