– Vi såg att det fanns väldigt mycket diskussion om vilka som får synas i medier men det görs väldigt lite forskning om det, säger Lars Truedson på Institutet för mediestudier som står bakom rapporten.

Han hänvisar till den nästan obefintliga forskningen och att debatten kan vara ganska skarp. Och han är medveten om att forskningsmetoden kan väcka än mer hätsk debatt.

– Vi vet att det är kontroversiellt, men det här gör vi för att ha en bättre grund för den diskussion som finns.

Kan förstärka grupptänkande

Studien presenteras i antologin Vitt eller brett. Forskarna har kodat medverkande i SVT1 och TV4 under bästa sändningstid i slumpvist utvalda dagar under 2020.

Utifrån ett antal grupper har ansikten kategoriserats efter hudfärg och utseende. Kategorier som använts är bland andra svarta, asiater och personer från mellanöstern.

– Att mäta representation genom att kategorisera människor efter hudfärg och utseende har självklart sina för- och nackdelar, säger Sayaka Osanami Törngren, forskare i migration och etnicitet vid Malmö Universitet som har gjort den kvantitativa studien.

Hon pekar på hur vissa menar att en sådan här kategorisering kan förstärka grupptänkande medan andra ser det som ett sätt att förstå hur olika grupper behandlas olika i samhället.

– Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att det här är bara en metod. Målet är att alla ska känna igen sig i tv-rutan, att man är representerad, Sayaka Osanami Törngren.   

Ytterligare forskning behövs

Studien visar att de flesta som tar plats i rutan är vita. Samtidigt återspeglar andelen vita och icke-vita i grova drag befolkningssammansättningen i stort. Gruppen svarta är överrepresenterad, i synnerhet i reklam medan personer från Mellanöstern är något underrepresenterad.  Några slutsatser drar inte forskarna utan pekar på att ytterligare forskning behöver göras.