Frågan om jäv har varit central i de mest dramatiska turerna som just nu splittrar Svenska Akademien. Den kanske viktigaste knäckfrågan i omröstningen om ledamoten Katarina Frostenson skulle uteslutas handlade om hennes jäv. Akademien hade betalat pengar till den kulturklubb som hon och hennes make – den så kallade kulturprofilen – drev.
SVT Nyheter kan i dag avslöja detaljer om ett annat projekt, kring ledamoten Tomas Riad, som också reser frågor om Akademiens syn på jäv.
Projektet ”Intensiv svenska” ska utveckla en väl fungerande språkundervisningen för nyanlända, och Tomas Riad som är professor i nordiska språk på Stockholm universitet, har en huvudroll.
Projektledaren är hans egen sambo, som forskar på samma institution.
Leder universitetsprojekt med sambon
Här har Akademien gått in som medfinansiär i projektet, där Wallenbergstiftelserna står för de största bidragen på 13 miljoner.
På hemsidan beskrivs Svenska akademien som ”huvudman, initiativtagare och medfinansiär”.
– Jag vet inte vad det betyder att Akademien är medfinansiär, alla frågor om det får ni ta med Tomas, säger projektledaren, och Riads sambo, till SVT.
Tomas Riad själv förklarar att det är omöjligt att värdera Svenska akademiens bidrag i projektet i belopp.
– I allt väsentligt består bidragen i satsad arbetstid och att en ordentlig del av administrationen går via akademiens räntemästare, säger Riad.
Akademien bekostar administrationen
Enligt uppgifter till SVT Nyheter bekostas all administration i projektet av Akademien. Man använder Svenska akademiens lokaler vid möten och konferenser, och man ger dessutom arvoden till stödpersonal och till två andra akademiledamöter som sitter i en styrgrupp.
Wallenbergstiftelsens bidrag kanaliseras också via Akademien, som äger projektet.
Och i en styrgrupp sitter Tomas Riad, hans sambo som projektledare, Svenska akademiens räntemästare och ytterligare två akademiledamöter som får ett arvode från Akademien.
Allén: ”Har inte diskuterat vad som menas med jäv”
I kölvattnet av turerna i akademien har ålderdomliga stadgar och otidsenliga rutiner diskuterats, till exempel synen på jävsfrågor i projekt man finansierar, eller i samband med olika priser som Akademien är med och delar ut.
Den tidigare ständige sekreteraren, ledamoten Sture Allén, menar i en intervju med SVT att Akademien inte har ansett sig behöva definiera när jäv finns.
– Vi har inte diskuterat vad som menas med jäv för det är ett ord med många olika innebörder, säger han.
Riad: ”En flygande köttbulle som kom farande”
Tomas Riad, medger att det är först nu som frågor om jäv har diskuterats när det gäller hans och sambons projekt.
– Frågan om jäv togs inte upp då, när vi tog ärendet, inte som jag kan komma ihåg. I dag hade det kommit upp tror jag. Men det var bråttom, det var en flygande köttbulle som kom farande och vi valde att ta den, säger Riad.
Men borde du ha deltagit, när man tog beslutet?
– Nej, det borde jag inte göra.
Tomas Riad menar också att reglerna ska ses över, både för att möjliggöra utträde ur Akademien, men också med tydligare regler om jäv.
– Där har vi sagt att vi ska ändra reglerna. Statliga Vetenskapsrådet har nämnts som förebild, men om vi ska ha samma regler är inte klart. Det ska vi nog inte, men jag tror det behövs tydligare och mer transparenta regler.
Universitetet: ”Förstår att du frågar”
Stockholms universitet är också medfinansiär. Ansvarig prefekt på institutionen för flerspråkighet, Gunlög Sundberg, säger till SVT att det inte var aktuellt att välja en annan projektledare som inte hade personliga bindningar till en finansiär.
– Jag förstår att du frågar om jäv. Jäv är något man alltid måste ta upp och tänka på i sådana här projekt, men i detta fall var [Riads sambo] den som hade bäst kompetens för projektet.
Då blev det viktigare än hennes kopplingar till Akademien och medfinansiären?
– Ja, det kan man säga.