Oppositionskritik mot ”nationella mål” i proposition för Kulturskolan

Uppdaterad
Publicerad

Regeringens proposition för Kulturskolan innehåller tre huvuddrag med fokus på utveckling, kompetenshöjning och nationell samordning. Men Cecilia Magnusson, moderat ledamot i Kulturutskottet, är kritiskt till förslagets formulering kring nationella mål för undervisningen.

– Statens uppgift är att stödja, men med nationella mål – då styr man, säger hon till Kulturnyheterna.

Under måndagseftermiddagen presenterades regeringspropositionen kring Kulturskolan – vars ämneskurser varje år når 230.000 barn i landet.

De tre huvuddragen i propositionen består kortfattat av ett bidrag för utveckling, där förordningen för befintligt bidrag om 100 miljoner kronor nu förändras för att uppnå bättre träffsäkerhet.

Ytterligare ett förslag utgörs av ett stöd till förbättrad kompetensförsörjning – vilket under namnet Kulturskoleklivet får 25 miljoner kronor för 2018 och 40 miljoner kronor från och med 2019.

Det tredje förslaget rör ett stöd till nationell samordning i form av ett Kulturskolecenter i Statens kulturråd, som från och med 2018 ska få 10 miljoner kronor årligen, enligt propositionen.

Oppositionsledamot i Kulturutskottet vill införa fritidspeng

Cecilia Magnusson, moderat ledamot i Kulturutskottet, säger i en kommentar till Kulturnyheterna att hon inte tror att dagens proposition kommer att leda till en kulturskola där fler barn får plats.

– Kulturskolan har olika förutsättningar i olika delar av landet och i nästan alla kommuner är det kö, vilket innebär att de med föräldrar med bra förutsättningar eller de som kan slå sig fram är de som får gå i Kulturskolan, säger hon:

– Det regeringen då skulle kunna göra är att införa fritidspengen så att föräldrar som inte har ekonomiska förutsättningar kan söka till Kulturskolan.

Cecilia Magnusson är också kritisk till propositionens formulering kring nationella mål för Kulturskolan – vilken hon säger är ett sätt för staten att styra kommunerna.

– Det här är en kommunal angelägenhet. Statens uppgift är att stödja, men med nationella mål – då styr man, och staten ska inte styra, säger hon.

Olika förutsättningar i landet

Redan 2016 införde regeringen en kulturskolepeng på 100 miljoner kronor årligen för att öka tillgängligheten och flexibiliteten för verksamheten. Enligt Alice Bah Kuhnke syftar dagens proposition till att vidare stötta verksamheten på olika sätt – detta då Kulturskolans verksamheter fungerar under olika förutsättningar beroende på var i landet man befinner sig.

– I vissa kommuner är det behov av att funktionsvariationsanpassa lokalerna. I andra handlar det om att köpa in fler instrument och i en tredje handlar det om att vidga verksamheten och erbjuda helt nya kurser, säger hon till Kulturnyheterna.

Bidraget ska anpassas

Torgny Sandgren från Kulturskolerådet säger i en kommentar att han är glad över att det nu finns en nationell politik för verksamheten.

– Många av de områden vi pekat ut som centrala, som kompetensförsörjning och att staten ska ha ett ansvar för att samla kunskap tycks finnas med – och extra glädjande är att bidraget ska anpassas för att passa kulturens olika förutsättningar, säger han.

Av landets 290 kommuner erbjuder 283 någon form av kommunal musik- och kulturskola, men såväl utbud som terminsavgifter varierar stort beroende på var man bor.

2016 hade 187 skolor minst tre ämnen att erbjuda, varav musiken fortfarande är det absolut största.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.