Pojkars läsning minskar: ”Vi ska vara jätteoroliga”

Publicerad

Gång på gång konstateras att ungas läsning, särskilt pojkars, minskar. Camilla Edvardsson Lundmark, som utsetts till årets svensklärare av Svenska Akademien, fick tala inför ett hundratal lärare på Bokmässan i Göteborg.

– Jag var så otroligt less på att motivera hela tiden ”varför vi skulle läsa”, säger hon till Kulturnyheterna.

Tidigare i september kom statens medieråd med en rapport om ungas medieanvändning och trenden kring ungas läsning håller i sig:

”Det går också att urskilja en tydlig minskning i den dagliga läsningen av tidningar och böcker sedan den första jämförbara datainsamlingen 2012: Generellt sjunker den dagliga läsningen ju äldre barnen är”, står det i rapporten.

– Vi ska vara jätteoroliga för den utvecklingen. Om du går ut nian och inte riktigt förstår vad man läser då betyder det att man står utanför det demokratiska samhället, man kan inte utöva sin fri- och rättigheter, säger Katti Hoflin, kulturchef för region västra Götaland.

Flickor lyckas bättre i skolan

Statens kommuner och landsting konstaterar samtidigt att flickor i högre grad är behöriga till gymnasiet och de har ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. I flera år är det alltså framför allt pojkarnas ointresse för läsning som pekats ut som ett växande samhällsproblem.

Under Bokmässan i Göteborg har läraren Camilla Edvardsson Lundmark från Piteå kommun bjudits in för att prata om hur hon har lyckats få Hortlax skolas högstadieelever att läsa. Ett hundratal lärare har samlats för att höra vad hon har att säga och ett flertal kommer fram efteråt för att få tips.

– Jag var så otroligt less på att motivera hela tiden ”varför vi skulle läsa”, säger hon till Kulturnyheterna.

Pappaläsning

Lösningen blev en som prövats tidigare av bland annat LO. Att pappor, eller andra manliga förebilder, ska läsa med sina barn.

– Det är vad forskningen visar. Jag var så frustrerad och letade efter lösningar och det forskningen visar är att man påverkas mest av en manlig läsande förebild – även flickorna.

Det finns ingen forskning på huruvida projektet på Hortlax gett resultat eller inte, men Camilla Edvardsson Lundmark ser skillnad i testerna där man årligen jämför läsförståelsen. Även inställningen till läsning och relationen mellan pappor och barn påverkas, säger hon.

– Jag ser en helt annan inställning till läsning över lag. Nu vet alla att i Hortlax skola läser man med papporna.

– Det var en pappa som sa: ”Det är så roligt, i vanliga fall måste jag säga 'kom hit vi måste prata, vad har du gjort?' Men nu fick vi något helt annat att prata om”, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.