– Utan någon försköning och helt ärligt, var han världens största cellist någonsin, säger Johannes Nebel, vd och ansvarig utgivare för musikmagasinet Opus.
Mstislav Rostropovitj föddes 1927 i Azerbajdzjans huvudstad Baku, då en del av Sovjetunionen. Vid 13 års ålder gav han sin första konsert. Tio år senare hade han vunnit de flesta musikpriser som gick att vinna i landet.
Politiskt aktiv
Förutom hyllad och flerfaldigt prisbelönt för sin musikaliska gärning var Rostropovitj också politiskt aktiv: hans motstånd mot Sovjetmakten ledde till att han 1974 lämnade landet för att bosätta sig i USA med sin fru operasångerskan Galina Visjnevskaja och deras barn. Fyra år senare fråntogs han sitt sovjetiska medborgarskap.
Året innan han fråntogs medborgarskapet, 1977, blev han dirigent vid National Symphony Orchestra i Washington.
Öppet brev
Motståndet mot Sovjetmakten manifesterades 1970 i ett öppet brev till tidningen Pravda. I brevet uttryckte han sitt fulla stöd för den regimkritiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn. Rostropovitj själv har kommenterat brevet så här:
”Det bästa jag någonsin producerat var inte musik, utan det där brevet till Pravda. Sedan dess har jag ett rent samvete.”
Han återvände i början av 1990-talet och spelade då en framträdande roll i protesterna mot det misslyckade kommunistiska kuppförsöket i augusti 1991.
– Han har gjort mer för cellokonsten än någon enskild människa i världshistorien. Inte bara för att han var en sådan sanslös spelare. Han såg till att uruppföra en massa verk från 1900-talskompositörer, och på det sättet har repertoaren för cellister utvecklats något alldeles enormt, säger Johannes Nebel till TT Spektra.
TT Spektra/Kulturnyheterna