Det är journalisternas källor som medieforskaren Gunnar Nygren har intresserat sig för i sin nya studie i Institutet för mediestudiers årliga medieinnehållsanalys. Studien visar bland annat att olika former av PR- och talespersoner i allt högre grad närvarar som källor i journalisternas texter och radio- och tv-inslag.

– I Sverige i dag finns det fler kommunala informatörer än journalister. Informatörerna gör säkert ett bra jobb, men de har ju inte samma granskande funktion som journalister har, säger Gunnar Nygren till Kulturnyheterna.

Tre gånger fler

Sedan 2007 har kommunikatörer, informatörer, tales- och PR-personer nästan tredubblat sin närvaro som källor i svenska medier. Det är framförallt inom ämnesområdena för brott, olyckor och sociala frågor som de syns, men även inom politik- och näringslivsrapportering.

Charlie Stjernberg är konsult och krishanteringsexpert på Prime, en av Sveriges största kommunikationsbyråer som jobbat med de flesta större svenska företag, organisationer och offentliga aktörer som Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Han känner igen utvecklingen och medger att han varit med och drivit fram den.

– Den här tendensen beror också på mediernas förändrade publiceringsstrategi, det vill säga att publicera på nätet först. Vi väntar inte längre på papperstidningar eller kvart i fem-ekot. Och då måste man ha professionaliserade funktioner som väldigt snabbt kan hantera frågor i princip dygnet runt, säger Charlie Stjernberg.

En samhällstrend

Fler PR- och talespersoner i medierna utgör en risk för den oberoende och granskande journalistiken, enligt Gunnar Nygren. Och utvecklingen ser ut att hålla i sig.

– Det är en samhällstrend tror jag. Bilden av vad man gör är nästan viktigare än vad man gör. Jag skulle inte bli förvånad om det fortsätter att öka, säger han.