Det har tagit månader för Dissidentbloggen att få ihop de tolv nyskrivna texterna som Iranska författare och journalister enträget försökt skicka via det tröga internet.

– Man har slagit till hårt, sedan flera månader tillbaka, genom räder mot reformvänliga tidningar. Man har fängslat journalister och författare. Vi ser att internetcensuren är väldigt utbredd i Iran. Nu inför valet har de saktat ner hastigheten på internet, så att man inte ska använda det, säger Elnaz Baghlanian, redaktör för Dissidentbloggen.

”Människor dog”

Protesterna som utspelade sig under valet i Iran 2009, vill regimen nu till varje pris vill undvika. För fyra år sedan gick 10.000 tals unga ut på gatorna och protesterade mot valfusk, censur, och mot regimens våld. Via Twitter och videoklipp kunde omvärlden följa protesterna som snart kom att kallas ”Den gröna revolutionen”. Men protesterna slogs ner med full kraft.

– Det var många som fängslades, människor dog. Det vi kan se nu fyra år senare är att det inte finns någon tydlig opposition längre. Det finns inga möjligheter att mobilisera sig, säger Elnaz Baghlanian.

Censurerade ordet dansa

Dissidentbloggen erbjuder skribenterna att vara anonyma, men många har valt att gå ut med sina namn. De se det som sin chans att höras.

– Vi har en jätteintressant text om hur det är att jobba med bokutgivning i Iran, den är skriven av en iransk förläggare som skriver om det dagliga. Om hur de får kämpa mot censurmyndigheterna. Han tar upp när han i en text är tvungen att stryka ordet dansa och istället skriva röra på armar och ben medan i nästa stycke passerade ordet oralsex, så det finns ingen riktig logik och det är väldigt intressant och det visar också hur det fungerar i Iran, säger Elnaz Baghlanian.

Reporter i inslaget: Sindra Grahn

Klippning: Sindra Grahn

Klippning: Håkan Lundblom