Professor emeritus Claes Sandgren. Foto: TT

Professor om Akademilägenheterna: Det är olämpligt

Uppdaterad
Publicerad

Svenska Akademien äger flera exklusiva bostadsfastigheter i Stockholms innerstad och har fördelat hyresrätter till ledamöter och närstående, det visar SVT Kulturnyheterna och SVT Nyheters granskning.

– Det är olämpligt att akademiledamöter gynnar sig själva eller sina släktingar, säger Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt och tidigare ordförande för Institutet mot mutor.

Claes Sandgren har varit professor i civilrätt vid Stockholms och Umeås universitet. Han har skrivit böcker om rättsvetenskap och han har också varit ledamot av internationella juristkommissionen. Han anser att det inte är bra att Svenska Akademien skaffar attraktiva hyreskontrakt åt sig själva och sina närstående.

– Enligt min mening är det olämpligt. Av det skälet att de inte förfogar över egna medel, utan de förfogar över medel som ställts till Akademiens förfogande för att de ska gynna vissa ändamål.

– Det tycker jag skadar förtroendet för Akademien och Akademiens anseende. Och ytterst sänker det Nobelprisets anseende.

Måste inte Akademiledamöterna ha någonstans att bo?

– Jo, men det gäller ju samtliga medborgare i Stockholmsområdet. Det är en besvärlig bostadssituation. Men av det skälet jag nämnde tycker jag inte att akademiledamöterna ska gynna sig själva eller sina släktingar, säger Claes Sandgren.

”Bör inte gynna sig själva”

Enligt Claes Sandgren bör Akademins verksamhet präglas av hög integritet.

– Förvaltningen ska ju syfta till god avkastning. Det andra är att den ska präglas av hög integritet. Om ledamöterna förvaltar sina egna pengar är de fria att göra vad de vill med dem. Men så är det inte.

– De förvaltar ett kapital i form av bostäder och andra värden som ska gynna olika föremål som motiverat att Akademin fått de tillgångarna. Vilket innebär att de inte bör gynna sig själva eller sina släktingar, säger han.

”Öka insynen”

Claes Sandgren kan inte svara på om Akademien, efter kritiken om bristande insyn och vänskapskorruption, bör skärpa sina regler kring sina bostadsfastigheter.

– Det är svårt för mig att säga. Jag vet inte ens om det finns regler. Men i vart fall borde man öka insynen. Och om det finns bra regler borde man också försäkra sig om att reglerna efterlevs, säger han.

Varför är det så dålig insyn i Akademin?

– Det är nog en dålig gammal tradition. Som säkert en gång framstod som motiverad. Men som nu anses otidsenlig därför att Akademien har en makt och en central ställning som motiverar betydande insyn, säger Claes Sandgren.

Nya jävsregler

Sandgren har tidigare kritiserat Svenska Akademien för vänskapskorruption och bristande insyn och att Akademien brutit mot sina egna jävsregler.

När det gäller jävsregler skrev den ständige sekreteraren Sara Danius på sin blogg den 1 december att Akademien nu beslutat införa striktare jävsregler.

De nya reglerna är desamma som Vetenskapsrådet använder. I deras regelverk står bland annat att man också ska förebygga jäv i oklara och känsliga situationer:

”Vetenskapsrådets arbete utformas så att beredningsgrupperna så långt möjligt förebygger inte bara jävssituationer i strikt mening utan också oklara och känsliga situationer. Även om det i första hand är den enskildes skyldighet att anmäla jäv, bör även beredningsgrupperna vara observanta, liksom också kansliet.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.