Klockan 08.50 står ett femtiotal journalister och fotografer utanför förhandlingssal 34 vid Stockholms tingsrätt. De småpratar, kontrollerar sin tekniska utrustning och antecknar i väntan på att dörrarna öppnas och rättegången mot den så kallade kulturprofilen börjar.
När kulturprofilen kommer gående mot salen tillsammans med sin advokat infinner sig en millisekunds tystnad. Sedan börjar kamerorna blixtra och smattra. Han tar sig sammanbitet igenom journalistskocken, in i rättssalen där han snart ska möta kvinnan som menar att han våldtagit henne. Han å sin sida menar via sin advokat att han är oskyldigt anklagad och att mediernas rapportering har förstört hans liv.
Den senaste tiden har rapporteringen kring Svenska Akademien mest handlat om stadgetolkningar, nya inval och relationen till Nobelstiftelsen. Rättegången som idag inletts är en påminnelse om var alla dessa interna konflikter och förändringar började: i frågan om hur Svenska Akademien ska förhålla sig till att 18 kvinnor trätt fram och anklagat en ledamots make för systematiska övergrepp och trakasserier. Övergrepp som de menar varit möjliga tack vare banden till en av Sveriges mäktigaste kulturinstitutioner – en institution som kan avgöra vilka författarskap (och konstnärskap) som slår igenom och vilka som faller bort.
Frågan om hur anklagelserna ska hanteras, och hur man ska förhålla sig till kulturprofilens hustru Katarina Frostenson, splittrade Akademien. En del ville utesluta henne, bland annat på grund av jäv – eftersom Frostenson var delägare i makens kulturscen som i medierna har gått under namnet Klubben.
Men majoriteten röstade emot en uteslutning. Den minoritet som i protest lämnade sitt arbete i akademin vann förtroende hos delar av allmänheten för att de uppfattades ta anklagelserna på störst allvar. Det visade inte minst knytblusmanifestationen (som också fick kritik för att bygga på obefintlig information om vad som faktiskt skett bakom Akademiens lyckta dörrar).
Svenska Akademien har kapat banden till kulturprofilen och hans verksamhet, som institutionen tidigare delvis finansierat. Mannen är heller inte ledamot i Akademien. Det finns alltså ingen direkt koppling till Svenska Akademien. Men den kvarvarande Akademiens stukade förtroende handlar till stor del om hur ledamöterna utåt sett reagerat på anklagelserna i Dagens Nyheter, varav ett fall nu tagits till domstol. Matilda Gustavsson, journalisten bakom DN:s granskning, menar att Svenska Akademien här inte tagit sitt ansvar.
- Delar av hans beteende har varit mer eller mindre känt för olika ledamöter. Det finns ett stort ansvar att visa att man är medveten om hur Akademiens makt har använts, och erkänna sin skuld och sin brist eller ovilja att se vad man varit med och möjliggjort i flera decennier, sade hon till Kulturnyheterna i våras.
Inte alla ledamöter håller med om att de tydligt behöver uttala ett avstånd från kulturprofilens påstådda övergrepp och uttrycka ansvarstagande för den tystnadskultur som kvinnorna anser funnits. Frågan är om en friande eller fällande dom kommer ändra på det.