För hundra år sedan utkom T.S. Eliots kultförklarade poem ”Det öde landet”, en domedagsskildring i fem delar som skildrar en illusionslös mellankrigstid. I det nyskrivna dramat ”Lost Lake” dubbelexponeras Eliots långdikt med det vardagliga livet i ett svenskt förortscentrum. Sjuttonåringen Sailor har försvunnit efter en fest och ingen vet varför. Han är en vanlig tonåring i en svensk förort men också en inkarnation av den drunknade feniciska sjömannen i Eliots modernistiska långdikt.

Den här typen av kopplingar till Eliot, både indirekta och direkta, görs hela tiden i Paula Stenström Öhmans drama, liksom i den ödesmättade scenografin på Kulturhuset Stadsteaterns lilla scen. En arkaisk och lätt rökhöljd spelplats som för tankarna till såväl tempelruin, folkpark, floden Styx som kyrkogård. Eliots text tränger också in i vardagssvenskan som ett förhöjande lager, en undertext ur gestalternas undermedvetna.

”Lost Lake” är till lika delar en pusseldeckare som en expressionistisk målning över en desillusionerad tid, där vi utan möjlighet att nå varandra på riktigt vandrar ensamma mot katastrofen. Paula Stenström Öhman har befolkat sitt drama med dels ett gäng vardagshjältar – några av dem är gamla bekanta från syskonpjäsen ”Ambulans” – dels ett antal mytologiska karaktärer, som siaren och hermafroditen Tiresia samt pundaren Romulus. Ensemblens ekvilibristiska kast mellan dessa är en fröjd att bevittna.

Humorn fungerar som air-bag i ett drama som innehåller lika delar smärta som samhällsengagemang. Men riktigt så djupt som tidigare pjäser berör inte ”Lost Lake”. Kanske beror det på att Sailor bara seglar förbi som silhuett. Eller på att framför allt andra akten tappar betänkligt i tempo.

Eliots dikt skrevs i mellankrigstiden då det mullrade i Europa och världen, ett muller som gör sig gällande även nu. Även ”Lost Lake” skildrar hur vi människor lever var och en i sitt fängelse, men också att det finns en väg ut ur hopplösheten, en väg till frid och fred. Slutorden i Eliots dikt – Shanti Shanti Shanti – klingar som ett mantra i slutscenen.