I maj lämnade public service-kommittén, ledd av tidigare KD-ledaren Göran Hägglund, över sin utredning till kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Utredningen handlar om hur public-service uppdraget ska regleras under åren 2026-2033.
Nu har 150 remissinstanser fått tycka till om förslaget.
”En ekonomsk rutschkana”
SVT:s vd Hanna Stjärne är kritisk till utredningens förslag till finansiering. Det beskrivs som en ”ekonomisk rutschkana” som inte tar höjd för de nödvändiga kostnadsökningarna som SVT anser att uppdraget innebär.
”Kommittén konstaterar att public service är viktigare än någonsin. Samtidigt föreslås en ekonomisk rutschkana som kommer gå ut över utbudet, särskilt som SVT får ett utvidgat beredskapsuppdrag”, säger Stjärne i ett pressmeddelande.
Även Sveriges Radio är kritiska till den föreslagna uppräkningsnivån som man menar kommer få ”betydande negativa konsekvenser”.
Vill se mindre text
Tidningsutgivarna (TU) har varit starkt kritiska mot SVT:s användning av text i sina nyhetstjänster online. Man anser att artiklar konkurrerar med tidningsföretagen.
Schibsted ställer sig bakom TU:s hållning och skriver i sitt remissvar:
”Förslaget till en mer restriktiv hållning när det kommer till användning av text måste få genomslag i både SR:s och SVT:s sätt att utforma sina nyhetstjänster och leda till att andelen text minskar. I SVT:s fall måste den förändringen vara drastisk så att den nuvarande nättidningen, som SVT Nyheter-appen utgör, istället blir en videobaserad nyhetsapp, i linje med vad kommittén uttalar”.
SVT argumenterar emot i sitt remissvar. Man skriver att det ”är tydligt för alla som använder SVT:s digitala nyhetstjänst att den skiljer sig från andra nyhetstjänster genom fokuset på rörlig bild.”
Varnar för statlig styrning
Statskontoret, expertmyndigheten för förvaltningspolitik, är kritiska till förslaget om en extern analys av public service-bolagens produktivitet och effektivitet, något man menar hotar företagens oberoende.
”En separat extern analys som är beställd av regeringen får betraktas som en styrsignal. Public service ska stå oberoende förhållande till staten och andra särintressen”, skriver man.
Under hösten 2025 väntas Riksdagen fatta beslut om public service-bolagens inriktning . Det nya uppdraget börjar gälla den 1 januari 2026.