Att få fotboja i fyra månader fick frontfiguren i hiphopgruppen Kartellen Sebastian ”Sebbe Staxx” Stakset att börja skriva en bok. Tillsammans med journalisten Niklas Malmborg skildrar han sitt liv fram till i dag. I Kartellens låt ”Ställ dig upp” från 2012 går det att hitta textraden ”bit ihop sluta gnäll, vill du gnälla skriv en bok”.
Skrev du den här boken för att du ville gnälla?
– Exakt. Jag känner för att gnälla lite. Vi brukade säga så här i fängelset, när folk bara ”åh jag har det så jobbigt”. Vi bara ”skriv en bok”, för att vi inte ville höra på folk som gnällde. Men nu kände jag faktiskt för att gnälla lite på mig själv och det var därför jag skrev den. Det finns en helt skev bild av vem jag är. Så nu kände jag att jag skulle berätta det, vem jag är liksom, säger Sebbe Staxx.
Tydligt avslut
Genom att skriva boken ville han få ett tydligt avslut på sitt gamla liv. Och trots att han bara är 29 år kände han sig redo att reflektera över sitt liv.
– Perspektivet kommer ju i och med min tro. Annars hade jag bara tunnelseende och det är de där skygglapparna som är borta. Därför klarade jag av att se mer objektivt på mitt eget handlande och mer objektivt på även andra människors handlande. Vi kan ta polisen eller Jimmie Åkesson. Jag hade tunnelseende på dem. Hur jag tänkte på dem. Jag har inte det idag. Så på det viset fattade jag att, ja okej nu börjar jag fungera i hjärnan så som min hjärna ska fungera.
Boken beskriver Sebbe Staxx väg fram till han hittade sin tro. Tron har förändrat mycket både hos honom och Kartellen, men inte allt.
– Alltså vi, jag kommer inte att vara partipolitisk för att jag tror på Jesus. Men jag kommer att fightas för underklassen, inget snack, och påpeka de brister som finns i samhället. Många texter jag har gjort har drivits av hat. Det var hat som skrev dem. Inte alla men många har drivits av hat. Jag drivs inte längre av hat så jag kommer inte skriva några hat-texter. Men samhällsengagerande texter eller vad heter det, diskbänksrealism, eller vad mediafolket kallar det. Grabbarna står kvar på gatan och det är vad jag kommer att beskriva och hur de har det.
Just nu jobbar han och Kartellen på att producera material för ett nytt album.
– Alltså vi har ingen renodlad hatlåt. Det hade vi inte på ”Ånger & Kamp 1 heller”. Men vi har starkare låtar på den här skivan än vi någonsin har haft förut. Mer hjärta, djupare.
”Latte-rappare”
På den nya skivan som är planerad att släppas under senhösten väntar en del oväntade samarbeten, bland annat med artisten Daniel Adams Ray som han tidigare har kritiserat för att vara en ”latte-rappare”.
– Han var tidigare en latte-rappare också. Men han är en fruktansvärt talangfull musiker och en underbar människa. Jag hade fördomar om allt och alla förut, folk jag inte ens har träffat och inte vet någonting om. Hur bryter man fördomar? Jo man träffas och sedan försvinner fördomarna.
Upplever du att folk har fördomar om dig?
– Ja, men när de träffar mig brukar de flesta fördomarna dö ut. Jag vill att folk ska förstå vad Jesus har gjort med mitt liv. Det är viktigt för mig, att han har verkligen förändrat mig utifrån och in. Jag var inte den människan jag är nu. Det är tack vare Jesus jag är det idag.