I många av landets kommuner är lokaltidningarna snart ett minne blott. Foto: TT Bild.

”Tidningsdöden är ett demokratiproblem”

Uppdaterad
Publicerad

Tidningsdöden skrämmer men ingen har botemedlet. Det visar vår rundringning till riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner och representanter från presstödskommittén.

Samtliga politiker Kulturnyheterna pratat med tycker att det är ett stort problem när lokalredaktioner läggs ner. De behövs för att granska kommunerna och bedriva oberoende journalistik:

– Det behövs en bred lokal bevakning, och helst inte från bara en tidning. Då blir det ensidigt, säger Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Ulf Nisson, som har samma position inom Folkpartiet, håller med:

– Vårt mål är att det ska finnas publicistisk mångfald, och det fungerar uppenbarligen inte i dag, säger han.

Det svenska presstödet har funnits sedan 50-talet för att främja just mångfald inom dagspressen. Per Bill var Moderaternas representant i den kommitté som nyligen lade fram förslag på hur detta stöd bör förändras för att anpassas till framtidens medievärld. Han lyfter fram slopad reklamskatt som en positiv föreslagen förändring, men menar samtidigt att tidningsbranschens kris var väntad:

– Det här är ett problem som finns i hela världen. Jag vet inte om 10 eller ens 20 miljarder i presstöd skulle räcka för att göra Sverige till en öde ö där tidningsdöden inte fanns, säger han.

”Måste våga vara okonventionella”

När det nya presstödet presenterades kritiserades det för att inte innehålla tillräckligt stora förändringar. Wiwi-Anne Johansson (V) satt också i presstödskommittén, men är inte helt nöjd med vad man kom fram till:

– De förändringar vi presenterade ger en marginell förbättring men håller sig inom det rådande systemet, säger hon. Vi måste våga vara okonventionella och se framåt istället för att titta på gårdagens medieformer. Vi vet inte hur förändringen ska gå till, men vi vet att kommittén hade behövt längre tid för att komma fram till det.

De flesta tillfrågade framhåller att den viktigaste förändringen i presstödet är att det anpassas efter en förändrad medievärld:

– Vi måste också förstå att pressen förändras och hitta sätt att stötta även de nya medierna. Det viktiga är ju att vi har mediebevakning, inte vilken plattform den presenteras på, säger Gunilla Carlsson, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

”Presstödet har bevarat mångfalden”

Margareta Larsson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, är den enda av de tillfrågade som är genrellt kritisk till presstödets roll i att rädda tidningsbranschen:

– Det finns ingen anledning att tro att denna situation skulle förbättras av ökat presstöd i någon form, säger hon. Det är förvisso ett väldigt demokratiskt problem med ökad koncentration inom mediabranschen, men jag tror att det är oundvikligt.

Per Lodenius (C), tror å andra sidan att presstödet är det som skyddat oss från tidningsdöden så här länge:

– Utan presstöd hade utvecklingen varit än mer dramatisk, säger han. Det har nog haft en viss konserverande effekt och bevarat en mångfald av media i många delar av Sverige.

Inte kvar 2017?

Presstödskommitténs beslut är tänkta att börja gälla år 2017, men Wiwi-Anne Johansson (V) är orolig att presstödet inte kommer överleva så länge:

– Jag är rädd att det urvattnas så mycket att man ger upp på det helt och hållet, säger hon. Och det vore ett riktigt stort problem för lokalpressens framtid.

Kulturnyheterna har sökt kulturpolitiska talespersoner från samtliga riksdagspartier.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.