Medieforskaren om true crime-genren: Talar till våra värsta mardrömmar

Publicerad

Varför har true crime-dokumentären blivit en sådan succé? Ester Pollack är docent i journalistik vid Stockholms universitet och har disputerat på ämnet brott och media. Hon menar att människor alltid har fascinerats av verkliga brott – speciellt om offret är kvinna eller barn.
– Det talar antagligen till våra allra värsta mardrömmar, säger hon till Kulturnyheterna.

Som fenomen är vårt intresse för brott lika gammalt som journalistik om brott. Redan på 1800-talet bevakade den brittiska författaren Charles Dickens rättegångar och skrev vad som kom att bli serier i dåtidens tidningar.

– Han tecknade fantastiska personporträtt och en del av de här personerna kom också att bli karaktärer i hans romaner, berättar Ester Pollack. 

Hon konstaterar att brottsjournalistik säljer, på både gott och ont. Brottsjournalistik berättar någonting om den sociala kontext och de problem som finns i ett samhälle. Men den har också en kommersiell sida, ett marknadsvärde, poängterar Ester Pollack.

Hon menar att det visst går att göra en bra tv-serie med samma integritet som podcasten Serial. Men varnar också för riskerna med att vilja upprepa podcastens succé.

– Frestelsen att ta till dramatisk musik och stoppa in människor i vissa karaktärsfack. Då blir historien intressantare att titta på och det ställer en rad etiska frågor helt enkelt, säger Ester Pollack.

”Vill veta alla detaljerna”

Serietittandet har gjort att hypen kring verkliga brott bokstavligen exploderat. Och det är framförallt kvinnorna som tittar mest. Frilansjournalisten Ingrid Bosseldal menar att det kanske är ett sätt för de att handskas med risken att själva bli offer. I en artikel i Göteborgs-posten skriver hon om drivkrafterna bakom fascinationen för true crime och jämför genren med en slags försvarsbildning för kvinnor.

Kulturnyheterna frågade folk ute på stan varför de strecktittar på dokumentärer om verkliga brott.

– Man nöjer sig inte längre med 40 minuter. Man vill veta alla detaljerna, säger Madelaine Richter.

Viktig demokratisk roll

Gustav Bådagård, menar att han som tittare blir känslomässigt engagerad i personerna och fortsätter titta. Speciellt om det är någon man tycker verkar oskyldig.

– Där spelar journalistiken en viktig demokratisk roll, därför att den verkligen riktar kritiska ögon på ett fall, på en polisutredning, på en rättsprocess och ibland kan den ha den effekten att man tar upp fallet på nytt, säger Ester Pollack.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Brottsplats Västernorrland

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play