Veronica Maggio spelade på fredagskvällen klockan 19.30 på Way out west i Göteborg. Foto: TT

Veronica Maggio är skicklig men statisk på Way out west

Uppdaterad
Publicerad

Veronica Maggio har fler hits än de flesta. Men trots allsång, pyroteknik och konfetti så lyfter aldrig spelningen. Kulturnyheternas musikkritiker Tali da Silva har sett en stjärna som är i behov av att tänka nytt.

Veronica Maggio är en av Sveriges absolut största artister. Det är ett faktum som är viktigt att påpeka eftersom det ofta verkar glömmas bort. Kanske för att hon legat på topplistorna så länge att vi slutat reagera. Kanske för att hennes image är så mycket ”vanlig tjej”, med krossat hjärta och darrig underläpp, att man inte alltid tänker på henne som den stora stjärna hon faktiskt är.

Men efter fem och ett halvt album, grammisar, P3 Guld, och en arenaspelning på Stockholms stadion så blev hon tidigare i sommar den första artisten någonsin att få ta över Gröna Lunds stora scen hela tre kvällar i rad. Maggiokvällarna blev en folkfest som slog Louis Armstrongs publikrekord från 60-talet med råge.

Kommer ut i rosa päls

Spelningen på Way out west är inget undantag. Gräsmattan framför Flamingoscenen är packad med folk, från de allra yngsta tonåringarna till deras föräldrar med jeansjacka och något stelare danssteg.

Och det börjar bra. Maggio kommer ut i rosa päls, spegelglasögon, med självförtroende, gott humör, tight band och en jäkla pipa. Första låten, Kurt Cobain, är från nya albumet som hon gjort tillsammans med Jocke Berg och den är ett stycke oklanderlig pop med bra driv och stark refräng.

Pumpande, glittrig synt

Allsången, som ska eka genom Slottsskogen under den kommande timmen, är öronbedövande från första ton. Sergels torg, Hädanefter, Hela huset – Veronica Maggio har så många hits att hon kan slösa med dem. Och även de nya låtarna står sig bra. Framför allt den pumpande, glittriga synten i Tillfälligheter och den vemodiga men klubbiga refrängen i Jag kastar bort mitt liv.

Men efter ungefär halva spelningen uppstår en mättnad. Vi mot världen blir en välbehövlig tempohöjning men det räcker inte. Allt smakar likadant och det saknas någon slags salt – något farligt, något sexigt, något knäppt – eller bara något som känns mer på riktigt?

Låtar om uppbrott och hjärtesorg

Veronica Maggio har släppt album efter album med personliga låtar om uppbrott och hjärtesorg, om att undvika sitt ex i krogkön eller vara svartsjuk på hans nya tjej inne på klubben. Men förutsättningen för att den sortens låtar ska fungera är att de känns äkta. Och för varje låt på samma tema vattnas äktheten ur en aning. Känslan av att hon börjat härma sig själv, snarare än att faktiskt vara sig själv, blir starkare.

Pop har förvisso alltid handlat om ungdom, men jag kan inte låta bli att vara nyfiken på hur låtarna om Maggios liv som snart 40-årig tvåbarnsmorsa skulle låta. Kanske är det inget för femtonåringarna som stod längst fram ikväll, men kanske för en ny publik, om hon vågar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.