Foto: Mark Schiefelbein/TT

Vilken skillnad gör en post it-lapp? Kulturens betydelse för protesterna

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Chile, Hongkong, Algeriet, Irak, Colombia och Libanon är bara några av de platser i världen där våldsamma protester har rasat under året. Bakgrunden till protesterna skiljer sig åt, bland annat ställer demonstranterna som ockuperar universitet, gator, torg och gallerior, krav på demokratiska, sociala eller politiska reformer. Och kampen förs inte bara med slagord.

Siri Hill

Reporter

I spåren av demonstrationerna som nu rasar i världen har konsten blivit ett verktyg för att både uttrycka regimkritik och visa sitt stöd för protesterna. Husfasader i Libanons huvudstad Beirut målas med politisk gatukonst, i Santiago i Chile stämmer demonstranterna upp i protest-sånger av aktivisten Victor Jara och i Bogotá i Colombia arrangerade colombianska musiker nyligen en stor konsert under parollen ”En sång för Colombia” till stöd för demonstrationerna.

I Hongkong uppstår så kallade Lennonväggar bestående av tusentals färgglada post it-lappar med kinesiska tecken, slagord och teckningar. De ständigt föränderliga konstverken, inspirerade av Lennonmuren i Prag som sedan mordet på John Lennon har dekorerats med graffiti och Beatlestexter, är ett tyst men tydligt stöd för Hongkong-bornas kamp för demokrati. 

Men vilken skillnad gör en post it-lapp?

Den australisk-kinesiske konstnären Badiucaos regimkritiska satirteckningar sprids nu som en löpeld på sociala medier. Enligt honom kan konsten vara ett verktyg för att kritisera regimen, men också ett sätt att ingjuta hopp i de som protesterar.

– Det är många som säger till mig: ”Jag har inte skrattat på flera dagar, men dina teckningar gjorde min dag”. Det är så jag förstår hur viktig konsten är för Hongkong-borna nu, säger Badiucao till Kulturnyheterna.

Musikern Tania Saleh, bosatt i Beirut, är inne på samma spår.

– Konsten har en positiv påverkan helt klart. Vi libaneser mår bättre när vi ser hur kreativa och roliga vi kan vara. Det ger en moralisk boost, även om ”frihet” och ”förändring” är stora ord, säger Tania Saleh till Kulturnyheterna.

– Konstnärer måste ta sig ut på gatan och göra allt de kan för kampen. Människor sjunger, spelar trummor, skriver ut och målar stenciler. Det är det som är meningen med konst, den är en rebellisk handling, säger fotografen Augusto Gomez Fuentes, en av de som deltar i och dokumenterar protesterna i Valparaíso i Chile, till Kulturnyheterna.

Samtidigt bör konstens mobiliserande kraft inte överskattas. Det som fått så många människor att organisera sig skulle, precis som under den Arabiska våren, lika väl kunna vara sociala medier. Men det verkar finnas ett symboliskt värde i konstverken som gör att människor sluter upp kring och hämtar kraft från dem.

Gång på gång rivs Lennonväggarna i Hongkong ner, för att lika snabbt återuppstå.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.