Referenslista för Kvinnorna på Fröken Frimans tid

Kvinnorna på fröken Frimans tid
Kvinnorna på fröken Frimans tid

Här har vi samlat delar av det material vi använt oss av som underlag för Kvinnorna på Fröken Frimans tid. Artikeln uppdateras löpande.

Så här har vi jobbat med de två dokumentärerna om Kvinnorna på Fröken Frimans tid:
Förarbetet inför inspelningen av en dokumentär startar alltid med en grundlig researchperiod, i vårt fall pågick den främst under våren 2016 med uppföljande research under hösten. Redaktionen läser då böcker, gör breda sökningar i arkiv och ringer runt till kunnigt folk för att få tips på vidare läsning eller bekräfta att vi är på rätt spår. Vi har haft kontakt med arkivarier, bibliotekarier, litteraturvetare, genusvetare, historiker, fotografer och deras arkiv, kvinnoförbund och andra journalister och författare och inte minst med släktingar till de kvinnor vi velat berätta om. Vi har haft stor hjälp framför allt av de här kvinnornas egna levnadsteckningar i biografier de själva eller någon dom närstående har skrivit. Vi har också hittat mycket info kring enskilda händelser i de brev de skrivit till varandra och i de handskrivna album, föredragsanteckningar och dagboksanteckningar de lämnat efter sig som vi sökt upp i arkiven. Vi har också lagt mycket tid på att hitta foton, filmade klipp och ljudfiler och bland annat lyckats hitta en filmad sekvens där kvinnorna bakom Svenska Hem berättar om sitt arbete - denna film hade fortsatt att legat nedfryst i ett arkiv om vi inte hade tinat upp den. På Landsarkivet i Göteborg upptäckte den arkivarie som hjälpt oss där att den lokala rösträttskvinnan Frigga Carlberg troligen har förfalskat den ökända suffragetten Sylvie Pankhursts namnteckning och i Stockholm lyckades vi spåra upp Ann Margreth Holmgrens halsband som släktingarna saknat med hjälp av personal på Nordiska Muséet.

När det mesta av researchen är på plats börjar arbetet med att bygga en intressant och relevant berättelse för TV med hjälp av den information vi samlat in själva och med hjälp av andra. En del får plats. Men mycket faller tyvärr utanför. Vi har bland annat tagit bort mycket av de första riksdagskvinnornas berättelser. De som vill veta mer om hur vi har arbetat eller ta del av material vi inte fick plats med i serien är varmt välkomna att kontakta Mediabruket så kan vi över en kopp kaffe och i god ton diskutera detta vidare.

Arkiv där vi sökt handlingar:
Redaktionen har läst originalhandlingar såsom: Protokoll från debatter i riksdagen, brevväxling mellan rösträttskvinnor, protokoll från lokala rösträttsföreningar och från LKPR, brevväxling mellan LKPR och andra folkrörelser som exempelvis de socialdemokratiska kvinnorna. Vi har också läst handskrivna, arkiverade föredrag och dagböcker från aktiva riksdagskvinnor. Vi har letat upp tidningsartiklar och protokoll kring viktiga händelser, dels för att kunna redovisa dem i bild men också för att själva se formuleringar i original. Vi har också sökt upp släktingar som bekräftat och själva återgett detaljer om sina släktingars liv, och gett oss vidare läsning i brev och självbiografier.

Källförteckning över arkiv där vi hämtat uppgifter. Ofta har vi arbetat själva, andra gånger har vi fått hjälp av duktiga arkivarier som gett tips och råd. Några av dom syns i bild i dokumentären, andra inte.

Kungliga Biblioteket, tidningsartiklar

KvinnSam, Göteborgs universitet

Carolina Revidina i Uppsala (där finns bla Ann Margret Holmgrens omfattande arkiv)

Stockholms stadsarkiv

Stockholmskällan

Stockholms Stadsmuseum

Riksarkivet (Fredrika Bremerförbundets arkiv)

Arbetarrörelsens arkiv Flemingsberg

Riksdagsarkivet, de flesta bilderna (bland annat Signe Bergmans arkiv)

Riksdagsbiblioteket, riksdagsprotokoll samt dagboksanteckningar från riksdagsledamöter

KF, Svenska hems arkiv med medlemsmatriklar, Konsumentbladet, tidningsklipp, film

Luleå Stadsarkiv

Kiruna Stadsarkiv

Gällivare kommun

Göteborgs stadsmuseums arkiv

Göteborgs Landsarkiv

Regionsarkivet Göteborg

Armé och Flygfilm Arkiv

Nordiska museet Arkiv

Malmö Stadsarkiv

Mårbacka

Selma Lagerlöf-sällskapet

SVT/SR där flera av rösträttskvinnorna själva berättar om sin kamp i intervjuer

Litteraturlista:
Här är ett urval av de böcker vi läst för att skapa oss en bild av tiden och de kvinnor vi velat berätta om. De handlar om allt från rösträttskvinnorna till juridiska förhållanden under tidigt 1900-tal, förhållandet i skolan samt hygien och mathållning. I några av böckerna ger aktiva rösträttskvinnor sin bild av vad som hände, andra är forskning som bedrivits senare under 1900-talet eller 2000-talet.

Andrea Andéen - Karolina Widerström en levnadsteckning / Karolina Widerström-  Kvinnohygien II, 1988

Ronny Ambjörnsson - Ellen Key, en europeisk intellektuell, 2012

Ulrika Beck-Friis, Stråhattar och batterier: en bok om kvinnors entreprenörskap då och nu, 2010

C Billberg, I rösträttsfrågan, 1904

Emilia Broomé, Hustruns ställning enligt förslaget till ny giftermålsbalk,1919

Emilia Broomé, en minnesteckning, 1929

Gunnela Björk, Att förhandla sitt medborgarskap, 1999

Sigrid Björklund, Anna Whitlock en märkeskvinna, 1931

Eva F Dahlgren, Fallna kvinnor, 2013

Gunilla Fernström, Glimtar från Whitlock, Anna Whitlock och hennes skolor, 1978

Christina Florin, Kvinnor får röst, 2006

Christina Florin, Lars Kvarnström, Kvinnor på gränsen till medborgarskap, 2001

Frigga Carlberg - För rättfärdighets skull

Hulda Flood - Agda Östlund - pionjär i genombrottstid, 1954

Hulda Flood, Den socialdemokratiska kvinnorörelsen i Sverige, 1939

Hulda Flood, Ett nytt kvinnoideal, 1936.

Renée Frangeur, Kerstin Hesselgren den gränsöverskridande politikern, 2013

Britt Marie Fridh-Haneson och Ingegerd Haglund, Förbjuden frukt på kunskapens träd, 2004

Axel Gjöres, Före Stockholm, 1930

H E Hallberg - Kvinnan i hemmet och samhället, 1909

Carl Hammarberg, Rösträtt och riksdagsgubbar, 1904

Yvonne Hirdman, Matfrågan, 1983

Susel Hedström Huveröd, Kvinnor som murbräckor, 1989

Barbro Hedvall, Vår rättmätiga plats, 2011

Ulla Isaksson, Elin Wägner: Amazon med två bröst, 1977

Ann Margret Holmgren, Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna: i kortaste sammandrag, 1920.

Ann Margret Holmgren fd Tersmeden - Minnen och tidsbilder del 1 o 2, 1926

Eva Kaijser och Monica Björk, Svenska hem: den sanna historien om Fröken Frimans krig, 2005

Ulrika Knutson, Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004

Hjördis Levin, En radikal herrgårdsfröken, Elisabeth Tamm på Fogelstad 2003 (1989)

Klara Lindh, Den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag 1, 1913

Klara Lindh, Ann Margret Holmgren, Den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag 2, 1918.

Anna Lindhagen, Vad vi tänkte: minnen, 1941

Arvid Lindman, Dagboksanteckningar, 1972

Arvid Lindman, Föredrag i rösträttsfrågan, 1907

Kristina Lundgren, Barrikaden valde mig: Ada Nilsson läkare i kvinnokampen, 2014

Karl Nilsson, Stockholms kooperation 1900-1915, Kvinnornas andelsförening Svenska hem, 1955

Emmeline Pankhurst, My own story, 1979, 2015

Gulli Petrini, kvinnorösträttens riksdagshistoria i Sverige, 1914

Gulli Petrini, Anna Bugge Wiksell: En internationell märkeskvinna, 1934

Josefin Rönnbäck, Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921, 2004.

Hilda Sachs, Kvinnoporträtt, 1918.

Beatrice Christensen Sköld - Karolina Widerström och Maria Aspman som folkbildare, 2014

Yvonne Svanström, Sedligt, renligt, lagligt: Prostitution i Norden 1880-1940, 2007

Lisbeth Stenberg, I kärlekens namn, om kvinnosynen, den nya kvinnan och framtidens samhälle i fem litteraturdebatter 1881-1909, 2009.

Märta Götlind Tamm, Minnen och människor, 1978

Michael Tanner, The Suffragette Derby, 2013

Lydia Wahlström, Den svenska kvinnorörelsen, historisk översikt, 1933.

Lydia Wahlström, Statsintresset och kvinnans rösträtt, 1909.

Greta Wieselgren, Den höga tröskeln: kampen för kvinnans rätt till arbete, 1969

Elin Wägner, Pennskaftet 1910

Elin Wägner, Selma Lagerlöf.1, 1954.

Eva Österberg och Christina Carlsson Wetterberg, Rummet vidgas: kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940, 2012.

Ruth Hamrin-Thorell, Ulla Lindström, Gunvor Stenberg, Kvinnors röst och rätt, 1969

Tidskrifter i urval från 1902-1921:
Morgonbris, arbeterskornas tidning. Finns tillgänglig bl.a. i arbetarrörelsens arkiv i Flemingsberg.

Idun

Morgonbris

Tidskriften Rösträtt för kvinnor, organisationspress Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Finns tillgänglig via KvinnSam, i Riksdagsarkivet. Här beskriver kvinnor som Ann Margret Holmgren, Frigga Carlberg och hennes dotter, redaktören Ester Brisman själva sitt förhållande till rösträtten och berättar bla om föredrag och resor i landet.

Hvar 8 dag

Övriga skrifter:
Rätt att rösta: 1919-1994 så fick kvinnor politiskt inflytande, Riksdagen 1994, i redaktionen Barbro Björkhem, Lena Wängnerud, Peter Kjellerås.

Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia, Hans Swärd, Gunvor Andersson, Per Gunnar Edebalk, Marie-Anne Egerö, Marika Hedin, Kerstin Thörn, David Östlund, 2014

Program och stadgar för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, Stockholm 1902

Stadgar för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, år 1906, Riksdagsarkivet

Hem och stat: föredrag vid rösträttskongressen den 13 juni 1911, Selma Lagerlöf

Generella källor:
Nordisk familjebok, Uggleupplagan

NE

Svenskt biografiskt lexikon

Tack alla ni forskare, arkivarier, journalister, experter och anhöriga som hjälpt oss med uppgifter och fakta till serien (i alfabetisk ordning):
Ulrika Andersson, Riksdagsarkivet

Sara Backman Prytz, universitetslektor, Uppsala Universitet

Greger Bergvall, Kungliga biblioteket

Monica Björk, journalist

Edward Blom, näringslivshistoriker

Maria Boman, arkivarie, Arbetarrörelsens arkiv

Alfhild Bonthron, Anna Whitlocks barnbarn

Marianne Bonthron, Anna Whitlocks barnbarnsbarn

Christina Carlsson Wetterberg, professor, Örebro universitet

Gertrud Dahlberg, Frigga Carlbergs barnbarnsbarn

Gudrun Dahlberg, barnbarnsbarn till Frigga Carlberg

Elinor Elmborg, Ann Margret Holmgrens barnbarn

Bo Eriksson, historiker

Christina Florin, professor i kvinnohistoria, Stockholms universitet

Lars Gogman, arkivarie, Arbetarrörelsens arkiv

Maria Granström, pressekreterare s-kvinnorna som har ett litet eget arkiv

Magnus Gustafson, journalist som har intervjuat Agda Östlunds barnbarn

Johan Hage, föreläsare i skolhistoria

Michael Hagström, KF:s arkiv

Barbro Hedvall, skribent och historiker

Pia Höijer Gogman, redaktör, Stockholms stadsarkiv

Lars Israelsson, kultursekreterare, Gällivare

Lena Gynnemo, Selma Lagerlöfsällskapet Mårbacka

Karl Magnus Johansson, arkivarie Landsarkivet, Göteborg

Annika Jäderholm, Stockholms stadsmuseum

Eva Kaijser, journalist

Ginger Karlström, kommunarkivare, Boden

Ann-Charlotte Knochenhauer, Kungliga biblioteket

Sven Lagerström, barnbarnsbarn till Frigga Carlberg

Lennart Lanto, kultursekreterare, Kiruna kommun

Marianne Larsson, intendent och forskare Nordiska museet

Susanne Ljung, journalist

Karin Borgkvist Ljung, 1e Arkivarie riksarkivet (som bl.a hjälpte oss att hitta Ann Margret Holmgrens s halsband)

Peter Nordström, AMF - Filmarkiv

Helena Näslund, Hofors Hembygdsförening

Marianne Odelhall, fotoantikvarie, Stockholms Stadsmuseum

Per Persson, arkivarie KF:s arkiv

Ann-Sofie Persson, Kungliga biblioteket

Leif Pääjärvi, Gällivare bildarkiv

Josefin Rönnbäck, universitetslektor, Luleå tekniska högskola

Beatrice Christensen Sköld, ordförande Kvinnliga akademikers förening

Mats Spett, arkivarie, centralarkivet Kiruna

Lisbeth Stenberg, docent i litteraturvetenskap, vice ordf i Selma Lagerlöf-sällskapet.

Björn Tillander, släkting till Anna Whitlock som gett ut en egen biografi

Karin Tjärnström, arkivarie Arkivcentrum Norrbotten

Mainy Englén Wahlquist , Kerstin Hesselgren-sällskapet

Manne Wernemyr, arkivarie, Göteborgs stadsmuseum

Ingrid Åkerling, antikvarie,  Stockholms stadsmuseum

Kvinnorna på fröken Frimans tid

Svensk dokumentärserie i två delar