Människan möter maskinen i den andra semifinalen av Eurovision Song Contest 2016 – så blir mellanakten

Man vs. Machine repeteras

Stjärnkoreografen- och dansaren Fredrik ”Benke” Rydman funderar mycket på det här med artificiell intelligens. Hur ser framtiden ut för människan – och hur ser den ut för maskinen? Tankarna utvecklades så småningom till ett helt dansnummer och en mellanakt för Eurovisionscenen i Globen.

Tre dansare och tre robotar framför en koreografi till ett medley av olika låtar i den andra semifinalen. Robotarna används egentligen inom till exempel livsmedels-, bygg- eller glasindustrin för att lasta på eller av transporter, stycka kött, stapla eller genomföra kvalitetskontroller.

Visar Sveriges teknikkunskaper

Nu kan de tre robotar som används i mellanakten lägga till ”dans” på sina meritlistor.

– Vi kommer få se ett möte mellan människan och maskinen. I dag ser vi hur en maskin kan bli mänsklig och hur vi människor kan bli maskinella. Det finns något häftigt med det, men också skrämmande, säger Fredrik ”Benke” Rydman, som tillsammans med Jennie Widegren är regissör för Eurovision Song Contest 2016.

Hur föddes idén att bygga en mellanakt kring temat?

– Vi ville göra något som känns modernt och som sätter Sveriges tekniska kunskaper på kartan. Jag vill belysa att Sverige är ett framstående land inom det tekniska området och att vi är duktiga på uppfinningar och kreativt tänkande, förklarar han.

Hur pass tekniskt utmanande är numret för produktionen?

– Det är typ det värsta av alla.

Precisionen viktig

Nej, det är ingen lätt match att plötsligt få in tre stora industrirobotar på scenen, vilket har varit produktionens stora tankenöt. Man har diskuterat om det går att flyga in dem, men nu lyfter man upp dem genom scengolvet.

– De måste stå på exakt rätt ställe, eftersom robotarna förhåller sig till varandra. Man kan inte bara rulla in en robot och ställa den någonstans. Det är en laser fäst på robotens huvud som ska peka på ett exakt ställe också, så det är verkligen på millimetern. Men det är coolt, att man verkligen kan göra det så precist.

Hur lär man robotar att dansa?

– Det är svårare än man tror. Robotar är gjorda att ta sig från en punkt till en annan så snabbt som möjligt, men jag vill ju skapa rörelse, så då måste man dela upp rörelsen i en massa, massa småpunkter.

– Jag hade en metod. Jag band fast en pinne vid benet, och en pinne från höften upp till nacken så att jag hade två axlar och två ben. Huvudet var rörligt, robotarna har ju många leder där. Så jag har liksom försökt bli en robot och utefter det försökt återskapa något som är möjligt både för maskinen och människan att göra.

Hur pass tidskrävande har det varit?

– Förjobbet var kanske fem dagar, men sedan programmerade vi ”hardcore” från åtta till tio på kvällen utan paus i fjorton dagar.

Vem vinner av människan och maskinen?

– Människan vinner alltid, säger Fredrik ”Benke” Rydman.

– Det är svårt att säga klockrent. Man får nog tolka lite själv, men numret handlar om att det uppstår en relation mellan människan och roboten. Man kan tycka om en robot. Man kan få känslor för plåt.