”Statements” – superguiden till Loreen Talhaouis comeback i Melodifestivalen 2017

Loreen

Här är den unika kunskapen som hjälper dig igenom de 3 minuterna med Loreen och ”Statements” i Melodifestivalen 2017. Följ med i budskapet i texten, det förinspelade inslaget med barnet – och förstå den avancerade dansen med massor av historiska referenser.

Sveriges Eurovision-vinnare från 2012 är tillbaka – men inte med någon ny Euphoria, enligt Loreen själv.

Så här kan du förstå Statements, artistens comeback-bidrag i tävlingen – superguide i steg för steg.

”Statements”: Texten

Texten till låten ”Statements” är skriven av Loreen och Linnea Deb, som är bidragets låtskrivare tillsammans med Joy Deb och Anton Hård af Segerstad.

Låten inleds med ett skri

Loreen öppnar sin återkomst i Melodifestivalen med ett läte hämtat från berbiskan, som talas av ursprungsbefolkningen i Nordafrika. Artisten förklarar att det kommer från hennes egna rötter kring Atlasbergen.

– Det är ett läte, skri som kommer från tribe (stam), jag är ju berber, från Atlasbergen liksom, säger Loreen.

”Karma karma come and dance with me read between the lies and set me free”

– Det var faktiskt Loreen som sa: "Read between the lies...". Det tyckte jag var smart. Att du har din karma och du talar om för karman

– Vad jag tänker är att hon menar, nu ska jag få ett slut på det tråkiga, sorgen eller plågan, så låt mig vara ett tag. Förstår du? Det är väldigt suggestivt.

Det är en ljusning där? Inte att man ska föreställa sig världens undergång?
– Nej, inte alls. Utan slutet på något tråkigt och början på något nytt. Då menar hon att, då behöver inte du och jag prata något mer, eftersom vi har löst det, säger Linnea Deb.

”We don't need your way out”

– Vi kanske inte behöver höra vad ni tycker att vi ska göra, tänker jag nog, säger Linnea Deb.

Vilka är "ni"?
– Det kan vara... det är upp till tolkaren, haha.

Jag tolkar det lite som att vi inte behöver enkla och färdigpaketerade svar?
– Smart.

”Words cut but I don't care how much it hurts shades for the blind can't hear your empty words”

Loreen menar att raden handlar om att man tar tillbaka makten till sig själv.

– "Words cut but I don't care how much it hurts", det är positivt. "Shades for the blind. I can't hear your empty words", vi behöver inte tomma ord. We don't need no statements, liksom. Det är verkligen att ta tillbaka makten till sig själv, säger Loreen.

Linnea Deb:

– Att ord gör ont, men det struntar jag i. Vi har skuggor och nyanser av allting, men det kommer fortfarande inte förändra någonting för jag tänker inte lyssna på de här tomma orden. Vi behöver inga statements. Men det kan tolkas på väldigt många sätt, säger Linnea Deb.

”We don't need no statements”

Låtens hjärta, refrängen, där Loreen sjunger att man inte behöver några statements. Låtskrivaren Linnea Deb sammanfattar:

– Vad vi menar är att vi inte behöver fina uttalanden som "make love". Vi behöver göra någonting, säger Linnea Deb.

– Jag kan tycka att det är så många som lägger upp artiklar på Facebook och sitter och slår sig för bröstet. Jag kan ibland få känslan av att folk lägger upp de här sakerna mer för sin egen skull. Att, "titta på mig, jag är väldigt politisk, jag har åsikter". Men det förändrar ju ingenting. Det är i så fall om det blir bra debatt, men det tycker jag oftast inte det blir. Det blir snarare pajkastningar eller fjanteri. Därför har vi "we don't need no statements".

”Mother Mary try to keep it real save your prayers for peace and let us heal”

– Det är min favoritvers! Den är jag nöjd med själv, säger Linnea Deb.

Vad betyder det?
– Jungfru Maria, du behöver inte be för oss. Lägg inte energi på att be, utan låt oss i stället få klara av det här. Det var som Michael Jackson sjöng...

Pray less, change the world, som han sjöng i låten Cry.

– Exakt.

”Did our best but you say otherwise, we're building up for war in paradise”

– Då menar hon att jungfru Maria säger att, "nej, ni håller ju på att bygga upp inför krig här, varför gör ni det?", säger Linnea Deb.

– Vi har gjort vårt bästa, men du tycker inte det.

Det är Maria som säger "otherwise"?
– Mm.

Ett underkännande av de tidigare alldeles för små ansträngningarna, eller någonting sånt?
– Haha, ja.

– Det är så svårt att förklara eftersom det för mig kan ha en innebörd, men det kan vara svårt att förklara i enkla ord exakt vad det betyder. Det är ett flöde... Jag älskar text, men jag kan inte alltid exakt förklara vad jag menar. Men jag tycker det är kul att vi gjort det så öppet för tolkning, säger Linnea Deb.

Låten avslutas med en fras på berbiska

– Det betyder "we need to do something" (vi behöver göra något). Varför på arabiska? Nja, det är berbiska, det är mina rötter, säger Loreen.

 

”Statements”: Budskapet

Loreen vill stärka människor i en orolig tid.

Det är Eurovision-vinnarens viktigaste budskap i Melodifestivalen 2017-comebacken med Statements.

– Jag tycker det är aktuellt nu. Jag tror inte det bara är jag som går igenom en rädsla av var vi är på väg i världen i dag. Jag tror det är något som alla känner. Jag ser det, det är det som skrivs om i tidningarna... Det är superaktuellt. Och jag tycker att, i stället för att vi stoppar huvudet i sanden och låtsas som att det regnar, så ser vi till att titta på våra rädslor, tar kraft från det och ser till att lösa våra issues. Så att vi kan vara lyckliga på djupet.

– Maktlöshet är farligt. Jag känner det själv ibland, att vad fan ska man göra? Vad meningslöst allting är. Då skäms jag nästan över mig själv, jag är ju inget offer för någonting. Vadå, är jag helt bakbunden? Kan jag inte göra någonting? säger Loreen och fortsätter:

– Jo, det kan jag. Jag står ju här. Men det tar lite av min kraft. Det tar lite av mitt ego och mina rädslor att ställa sig här. Säkert åka ut på kuppen... Men jag gör ändå något. Det är många som gör som vi ska plocka fram. Det vill jag verkligen trycka på.

Loreen iscensätter olika ikoniska historiska bilder, bland andra Jeanne d'Arc och Danuta Danielsson – den polska kvinnan som 13 april 1985 gjorde motstånd med sin handväska vid en nazistdemonstration i Växjö. Med dessa scener vill hon skicka ett budskap:

– Jag vill säga att ingen av oss är ett offer för någonting. För samhället, för små problem eller för stora problem, det spelar ingen roll. Med det tar vi tillbaka kraften till varje individ. Om jag inte är ett offer innebär det att jag kan förändra min situation, vilket innebär att jag styr min egen lycka.

– Jag har kraften att göra det, det är ingen annan som gör det. Börjar jag där kommer saker och ting ganska snabbt att förändras omkring mig. Fördomarna försvinner. Jag tar tillbaka kraften och makten till individen och folket. Jag gillar inte sprickor, infekterande splittring och känslan att vi inte kan lita på någon, säger Loreen.

 

”Statements”: Showen och dansen

Loreen är tillbaka med en avancerad danskoreografi i Melodifestivalen 2017. Artisten visar upp sig själv genom att klona sig i dansarna – och skildrar bland annat näthat, franska revolutionen och den ikoniska bilden på kvinnan med handväskan som gjorde motstånd mot en nazistdemonstration på 1980-talet.

– Det är ett sätt att i nästan en tagning skildra olika faser i Loreens eller en kvinnas liv, hennes utveckling och förhållningssätt, säger regissören Martin Renck till SVT.

1. Förinspelad sekvens med barnet

Loreens comeback inleds med en förinspelad sekvens.

– Det är en sekvens med en tjej som är elva men föreställer sju och inleder hela numret. Där börjar vi plocka in Loreen med en liten dubbelexponering. Så, hon kommer alltså in och sjunger över det lilla barnet. Då börjar man fatta att, aha, det där är Loreen som ung, och som fullvuxen, säger Renck.

2. Loreens entré – går fram till skrikande tjej

I inledningen av numret följer en ensam kamera Loreen fram på scenen.

– Det ser ut som om det händer på scenen. Sen kommer Loreen in och eftersom alla går i gråskala och ljuset är vitt känns det inte som en tillbakablick. Allt är baserat på en fast kamera som åker i en riktning bara. När Loreen går fram ser man en tjej som sitter på golvet. Då kommer man först tro att det är samma tjej som syntes i förinspelningen, men helt plötsligt har hon åldrats tio år, säger Renck.

Den unga dansaren som sitter till höger om Loreen på scenen reser sig upp och ser ut att skrika. Renck berättar att den sekvensen bygger på låttexten – och kan tolkas som en kommentar till näthatet i dagens samhälle.

– Hon är sminkad så att hon gråtit, för då föreställer hon någon, som texten då anspelar på, någon som blivit hatad på nätet. En lite olycklig och knäckt 13-åring. First time heart broken ungefär, säger Martin Renck.

3. ”Alla dansare föreställer Loreen”

Därefter kommer ytterligare tre, kvinnliga dansare i varierade åldrar, in på scenen.

– Alla tjejer som kommer in föreställer Loreen och hennes olika aspekter. Hur man kan vara som kvinna. Man kan vara en rebell, en utsatt, en förståndig dam eller en vis gammal tant som kan få en att resa sig och få en att se sig själv på ett annat sätt. Eller att hitta sin inre styrka, hoppet i livet och att man har stöd i sin egen kvinnlighet och person, säger Renck.

4. Flaggorna: Franska revolutionen och Danutas nazist-protest

Loreen och två av dansarna viftar dramatiskt med varsin stor flagga.

– Delvis är ju flaggorna en ren show-effekt eftersom det är fint. Men de kommer få flaggor som går i ton med kläderna. Loreen är åt det vita hållet. Hon föreställer någon form av drottning/prinsessa/Jesus/den allrådande...liksom fulländade. De andra har gråa flaggor. De ska vara som en förlängning av deras karaktärer, säger Martin Renck.

De gestaltar först det klassiska konstverket Friheten på barrikaderna under franska revolutionen.

– Det är en pose som säger att de liksom gör revolt mot aristokratin och överheten. Så kommer folket underifrån och tar plats. Det är första scenen, säger Renck.

– ”Euphoria”-Loreen har blivit Jeanne d'Arc. Hon var en kvinna som kämpade för the right causes, kommenterar Loreen.

Sen dyker plötsligt kvinnan med handväskan, som sa nej till en nazistdemonstration i Sverige på 80-talet, upp på scenen – och bankar den i luften mot Loreen och dansarna.

– Det är en dramatiserad variant som på något sätt ska ge hintar åt en klassisk sekvens med damen i Växjö. Hela grejen är att man ifrågasätter lite roller, man i frågasätter lite fasader. Allt är en pantomim som morph:ar till olika roller, man kan vara sådan å ena sidan, och sådan å andra sidan. Det är ett sätt att erkänna att människan är ganska komplex, men också att säga vem är vi som hatar varandra? Kan man hata en hatare, döda dem med kärlek eller hur gör man? Det är inte så att vi har utmejslade roller som vi föreställer i det här numret, utan att någon får representera en sida och den andra en annan och så gör vi ett litet kammardrama om den grejen i det här numret. Inte rörigare än så, säger Martin Renck.

Loreen bär en vit flagga, dansarna har flaggor i grå ton.

– Loreens flagga är vit, det är ju fredsflaggan. Svart flagg är ju pestflaggan, så det är klart att de har lite symboliskt kvalitet också.

Det andra flaggmomentet är inspirerat av Danuta Danielsson – den polska kvinnan som 13 april 1985 visade motstånd med sin handväska vid en nazistdemonstration i Växjö.

– Det andra momentet är en parafras på nazistmarschen när kvinnan, Danuta, kommer och dänger dem i huvudet med sin väska.

– Det föreställer Loreen och att hon kan se på sig själv genom andra idéer eller representationer av hur människor spontant har förhållit sig till saker som hänt framför ögonen på dem. Det är ett sätt att visa hur man kan reagera hur man ställs inför en sådan här grej helt oplanerat. Sen slänger de flaggorna och går in i en annan roll, säger Renck.

Loreen:

– Där har vi en kvinna som engagerade sig. Det var ett nazisttåg och hon agerade. Hon sa nej. Det är en så stark historisk påminnelse om folks engagemang, hon är aktivist och vi måste våga ta ställning. Vi måste göra det i dag. Ta ställning för oss själva. Jag brukar säga att det börjar med en själv. Happy people never go to war (lyckliga människor startar inga krig). Börja med att stärka dig själv. Jag valde den bilden eftersom hon gjorde ett statement.

Melodifestivalen

Musiktävling